-Så många skolbarn i Sverige läste svenska som andraspråk läsåret 24-25, detta trots att mer än hälften av dem, 53 procent, är födda här. Ändå kommer de till skolan utan att klara sig på svenska i den grad man kan förvänta sig i relation till deras ålder. Detta trots att alla vet hur väsentligt det är för deras framtid, för integrationen, för demokratin. Rektor Linnea Lindquist skriver om detta i tidningen Fokus. Så sorgligt, så oroande! 156 000 barn motsvarar en och en halv årskull, och siffran kan rent av vara ännu högre eftersom alla skolor inte redovisar andraspråksvalen.
Vet inte om man fortfarande har undervisning i sitt modersmål. Det hade man förr. Ofog enligt mig. Bor man i Sverige och/eller är född här så är det svenska som gäller. Det där daltandet med hemspråksundervisning är helt galet. Enligt mig alltså.
SvaraRaderaAtt kravet på svenska är orubbligt för den som lever här, det går inte att ändra på.
RaderaPS tänker i a f att om jag hade flyttat utomlands hade jag definitivt velat att mina barn skulle ha kvar svenskan, sitt modersmål ...
RaderaÄr förvånad över rapporten: Vid skolan jag jobbar vid, som är en ansvarsfull kommunal högstadieskola, läser inte eleverna SvA, Svenska som andraspråk, längre än nödvändigt. Efter något år (styrt efter behov) går eleverna in i ordinarie Sv-undervisning, såsom det är tänkt.
SvaraRaderaEfter dessa fakta funderar jag om det finns skolor som har elever kvar i SvA-grupper, för att höja skolans betygsstatistik? Kanske! = Det är då kontentan för då skolans styrande på alla nivåer i dag tyärrr ser på betyg, skolans meritvörde, på samma sätt som att det skulle vara ett företags börsnotering. Allt för siffrorna...
Angående modersmål @BP: Jag ser inte att Modersmålsundervisning försämrar kunskaper i svenska språket; Finska, Samiska och andra språk. Det förstärker snarare känslan för språkbruk och tar ingen tid av ordinarie språkundervisning, Svenskan eller SvA (eller tar tid från något annat övrigt ämne). Svenska är ett kärnämnem i skolan tillsammans med Ma och Engelska, med krav på godkänt betyg för antagning till program vid gymnasiet. Modersmålsundervisningen tar inte heller tid från Moderna språpket vid högstadiet (Ty, Fr, Sp..)
Just nu har vi en del elever från exempelvis Tyskland som vill bo uppe i norr utifrån EUs fria rörlighet och de kan läsa både ex. Spanska inom moderna språkvalet, Tyska som modersmålsundervusning och så Sv eller SvA, beroende på hur nyamlända de är. Samma gäller för elever som vill läsa ett familjespråk inom Modersmålsundervisningen, såsom finska, samiska, arabiska ukrainska, eller vad det nu kan vara.
Förstår absolut betydelsen av att ha kvar sitt första språk. Men nog är det väl sorgligt att det finns så många som inte klarar sig ordentligt på svenska! För allas skull!
RaderaTyvärr är det ju ett faktum att det är en stor del av svenska elever, födda i Sverige med även helsvenska föräldrar, som inte når upp till godkänd nivå i ämnet Svenska efter 9 år i grundskolan, trots att det inte borde vara något i övrigt problem med inlärning. Parallellt finns det utlandsfödda som når upp till godkänd nivå, efter bara ett par år i Sverige, även de med modersmålsundervisning.
RaderaVi är många, inte minst vi som jobbar inom utbildningssektorn, som är helt övertygade om att det bl.a har med digitaliseringen av läromedel att göra och med det bristen på tid för bokläsning och längre texter i tryckt form och inte på en skärm.
Många unga kommer i dag också från hem som helt saknar böcker och föräldrarna läser inte heller tryckt text via pappertidning, böcker etc. Många blandar även i hop bokläsning med ljudböcker - men man kan ju inte läsa med öronen, som någon i en skoldebatt så fyndigt skrev.
Genomförandet av digitaliseringen av hela vårt utbildningssystem har lett till var vi står i dag! Och det drabbar ju ALLA skolämnen! Matematikkrisen utgår bl.a från svårigheter med matematik som utgår från frågor utifrån lästexter. Eleverna förstår inte vad som efterfrågas.
Vi får hoppas på klokhet och en utveckling som utgår från en avvecklingv av helt digitala läroböcker och skoluppgifter, samt en innötning av läsning och handskrivning från en tidig ålder. Handskrivning står i nära förbund med inlärning, rent pedagoguskt. Det är vetenskapliga fakta.
Ack ja, det där är ett inlägg man inte blir gladare av ... men så viktigt och det angår ju faktiskt oss alla!!!!
RaderaPå 1990-talet hade man nästan ingen hemspråksundervisning, en hel generation försvann. Nu har politikerna kommit på att det kan vara bra att ha människor med olika språkkunskaper; i näringslivet, kulturen, vården, bra översättare mm.
SvaraRaderaSpråkkunskap är rikedom. Men lever man här måste man klara svenska! Därför blir jag rädd när jag läser de här siffrorna. Att äldre människor kan ha svårt att ta till sig ett nytt språk kan jag begripa, men barn brukar fatta blixtsnabbt!
RaderaFlyktingar som kommit hit är inte alltid så välutbildade, många analfabeter också, de kan inte stå för hemspråksundervisning för sina barn.
RaderaJag kände en ung kvinna från Sierra Leone, hon kunde inte ens skriva sitt namn, hon hade bara ett X i sitt pass. Hon lärde sig svenska fort, läste Åsa Larssons Solstorm på SFI-skolan, studerade till Undersköterska och fick jobb!
En annan bekant man från gamla Jugoslavien, nu pensionär, men hans far var analfabet, själv studerade han till ingenjör i Sverige.
Härligt när det går bra.
Raderaoch gängkriminalitet minskar man inte med att minska ungdomars chans till utbildning och arbete (gäller även svenskar som känner utanförskap)
Radera@Hanneles bokparadis jag tänker att flerspråkighet, rent allmänt, utvecklar språkbruk. Jag bor i en region (Norrbotten) med både finska och samiska som mer- eller mindre naturliga delar av samhället.
RaderaAtt få "underhålla" ett modersmål är av värde. I gångna tider skulle ursprungsspråken /hemspråken sopas under mattan, men det skapade en språklig tomhet. Det finns det berättat om.
Jag tror delar av denna kommentarstråd utgår även från att andelen utlandsfödda i storstadsregioner och närliggande orter, de kommer aldrig in i det svenska samhället och inte heller lär de sig det svenska språket. De kan t om vara avigt inställda till det, tillsammans med de kulturella delarna.
Men då kommer vi in på politiska frågor som både skapar- och i dagsläget främjar segregation. Det området är ju rent bedrövligt på sina håll och skapar ju även s.k skuggsamhällen.
Så sant, tyvärr.
RaderaSelma Lagerlöf lät inte Nils Holgersson flyga över Tornedalen, många minoriteter i Sverige har haft det tufft; samer, jiddisch, meänkieli, romani...
SvaraRaderaNils var väl en minoritet alldeles själv ...
Raderadesto större anledning låta Nils flyga överallt
SvaraRadera