Veckans mening – om hålen vi saknar

Läser en artikel i Femina och den texten handlar om mig! Se bara: "För tio år sedan slutade Ikea att tillverka och sälja påslakan med hål i den övre sidan eftersom många på kontinenten trott att det var fel på varan. Men sedan dess verkar det som att många svenskar gått och svurit för sig själva varje gång de bäddat rent med påslakan från möbeljätten."

Igensytt.

Ja jag har nog dragit en ganska ful ramsa varje gång jag bytt lakan och tagit ett där "pådragningshålen" inte finns. Ett av mina älsklingslakan är just ett sådant, från Ikea alltså, och jag tycker det tar en halv evighet innan jag fått täcket på plats.

Visst är detta ett i-landsproblem och egentligen en skitsak  – man skulle ju helt resolut kunna sprätta upp sömmen i övre hörnen  – men det har jag inte gjort, tänker att kanske mer går sönder då?

Nu visar det sig att en kvinnlig Ikea-kund från Örebro för en tid sedan skrivit på Facebook och krävt att få hålen tillbaka. Hon tycker att resten av världen ska lära sig att bädda som vi gjort så länge i Sverige. För ja, det är en anpassning till vår omvärld som fått Ikea att sy igen de där hålen, folk i utlandet trodde påslakanen de köpt var trasiga ...

Det där inlägget står för en åsikt som delas inte bara av skribenten och mig, utan många fler. Det har fått över tusen delningar, 2300 kommentarer och 34 000 "tummen upp"-markeringar. En rätt kraftfull åsiktsregistrering, kan man tycka. Men Ikea låter sig inte påverkas. Det är EU-standard som ska gälla. 

Därmed har jag kommit fram till en tämligen ovanlig mening som får bli Veckans, i enlighet med Skriv-Roberts påbud: Stå upp för de svenska hålen! Så lyder FB-skribentens uppmaning, men att vi är många som håller med får alltså ingen effekt.
Kanske ska jag sprätta upp en bit av sidosömmen ändå? 

Copyright Klimakteriehäxan