Vad ska man ha en robot till?

Mycket handlar om AI nu. Artificiell intelligens kan vara användbar, men kan också uppfattas som ett hot. Vi riskerar hela tiden att bli lurade med falska, AI-genererade budskap, exempelvis i videosnuttar med välrenommerade personer som plötsligt gör ohämmad reklam för undergörande produkter man inte trodde fanns. Det enda man som privatperson verkar kunna göra är att höja sin vaksamhet, titta skeptiskt på alltför positiva besked, plocka fram sin mest källkritiska ådra. Ändå kan man bli dragen vid näsan.

Men det finns ju robotar också! Maskiner som kan "läras" att utföra arbetsuppgifter hittills endast  "riktiga människor" klarat av. Nu kan en robot jobba i fabrik, vara "hund" eller bli en kompis, ersättning för en trogen vän! Sveriges Television sände för mer än tio år sedan en dramaserie om "hubbotar", robotar som var väldigt lika vanligt folk och som klarade av alla möjliga sysslor. "Äkta människor" var riktigt bra tv, men om man tänkte att det var framtiden man tittade på var det lätt att bli skrämd.

Plåt-Niklas

Från min barndom minns jag tydligt den första robot jag någonsin hörde talas om. Det var i radio jag lärde känna Plåt-Niklas, kompis med Grodan Boll och Kalle Stropp, i en serie skapad av Thomas Funck och jättepopulär. Plåt-Niklas var superstark, byggd av konservburkar och kunde flyga. Men det är svårt att påstå att nutidens robotar liknar honom, även om han hade mänskliga drag på sätt och vis.

Vem skulle då vilja ha en android (en människoliknande robot) hemma? En som tog hand om vardagssysslorna, som aldrig gnällde på vare sig vädret eller jobbet, som bara krävde elektrisk ström som "mat" och som man kunde stänga av med en knapptryckning när man kände för det?

För egen del känner jag nog inget behov av den sortens assistans, men visst kan jag inse att det skulle kunna funka för somliga. Desto mer förundrad blir jag när jag hör ett program från Vetenskapsradion i Sveriges Radios P1 där experter som verkar veta allt om robotar deltar. 

Programmet rundas av med en fråga: "Om du skulle ha en robot, vad skulle den då göra?"
Döm om min förvåning när en av experterna svarar: "Den skulle vika min tvätt."
Va?
Plåt-Niklas skulle inte ha trott sina öron. Det gjorde inte jag heller. 

Copyright Klimakteriehäxan 

"Sköna Maj" och fredagsfrågor

I dag är den här, den ljuva månaden maj! Väldigt välkommen och förhoppningsvis lika skön som den framstår i visan. Den börjar i alla fall bra, med sol och värme (där jag är, ska jag kanske lägga till)!

Lustigt nog har jag läst en bok som heter just "Sköna Maj". Den belönades med LättLäst-priset 2022 och hur det kom sig att den hamnade i mina händer har jag fullständigt glömt, det var antagligen en ren slump. Eli Åhman Owetz, flitig feelgood-författare, skrev och minsann blev det en uppföljare också.

Det här är historien om Maj och Lennart, två personer i 80-årsåldern som en gång kände varandra men plötsligt ses igen, det blir många fikastunder och promenader medan framför allt Maj återupptäcker saker från förr, som maträtter hon brukat laga, älsklingskläder hon minns. Romantik uppstår på nytt.

Någonstans på vägen hade jag fått mig förklarat att berättargreppet, som bygger på många upprepningar och väldigt enkelt språk, ska vara läsarvänligt för den som är på väg in ålderdomens mentala dimmor.

Ja kanske funkar det? I så fall är det bra, för även bokälskare blir emellanåt dementa, det är helt klart, och kan man då hitta böcker som inte kräver att man tydligt minns det man nyss läste är det säkert berömvärt. För oss andra som inte är där (än) kan jag hissa en liten varningsflagg: jag la ifrån mig boken med känslan av att ha läst en synnerligen lättsmält barnbok fast ungarna i historien var rejält till åren komna.

Därmed inte sagt att jag ifrågasätter huvudtemat. Minns min gamle chef som, långt efter pensionen,  med glittrande ögon förklarade att "det är precis lika underbart att bli kär som 85-åring som det var i tonåren, jag lovar!". Och visst är väl våren kärlekens tid?

Vintern har rasat ut och majbrasan brann grant.

Denna majmånad startar ju på en fredag. Det betyder att Elisa Matilda langat iväg fem frågor för oss andra att besvara. Nyckelordet är om – ni vet: om inte "om" hade varit i vägen hade käringen skjutit björnen med kvastskaftet ...

1. Om du fick välja en ny vana nu direkt, vad skulle det vara? Ett fysiskt träningspass om dagen. Av "lagom" svårighetsgrad.
2. Om du fick slippa något helt, vad skulle det vara? Städa.
3. Om du fick välja en talang att ha, vilken skulle det vara? Något med musik: sjunga riktigt bra eller spela ett instrument. Eller kanske måla?
4. Om du fick välja något att alltid ha tid för, vad skulle det vara? Jag har ju gott om tid, det gäller bara att bestämma hur man ska använda den ...
5. Om du fick välja ett beslut att slippa ta, vad skulle det vara? Att det är dags att sälja huset i Barndomslandet. Där jag sitter just nu och ser ut över ljuvlig grönska, hör fågelsången och faktiskt undrar över vattentemperaturen i sjön, medan mina nysatta pelargoner vänjer sig vid sin nya boplats.

Copyright Klimakteriehäxan