tisdag, oktober 13, 2026

Till Indialand ska vi fara ...

Indien ska det handla om när vi tipsar om tre böcker i vår tisdagstrio, så har Skriv-Robert bestämt.

I "Den vita tigern" av Aravind Adiga träffar man både rika och fattiga i den enorma staden Delhi. Huvudpersonen arbetar som chaufför och ju mer han ser av den splittrade omvärlden, ju mer längtar han efter ett annat liv ... Jag var fascinerad.

"Vem vill bli miljonär?" (Slumdog Millionaire) av Vikas Swarup  skildrar en 18-årig killes liv i Mumbai. Han är fattig, men lyckas komma med i ett frågesportsprogram i tv – och han vinner hela tävlingen, en enorm prissumma! Har han fuskat? Anklagelserna regnar. Men historien är en annan! Riktigt underhållande är det, en bladvändare rent av. Filmversion finns också men den har jag inte sett.
 
Tyske Hermann Hesse "skulle" man läsa när jag gick i gymnasiet. Så då gjorde jag det. Rev av hans romaner en efter en, däribland "Siddharta". Idag kallas den nog klassiker, och frågan är om man borde ta sig tid till en omläsning? Huvudpersonen föds i alla fall i Indien!

En "runner up" finns det, en som alltså inte får plats i min trio eftersom jag inte läst den. Än. Det är det där med "Shantaram" av Gregory David Roberts ... En tegelsten. Den står i hyllan, Jag vet att handlingen utspelas huvudsakligen i Mumbai, att det handlar om en förrymd fånge och jag vet att att en av mina vänner säger att det är den absolut bästa, mest spännande bok han läst. Fatta att jag känner trycket ...

Om du undrar varifrån jag "lånat" min rubrik på inlägget så är det hämtat hos Lennart Hellsing, som skrivit barnvisan "Trollkarlen i Indialand". Här första strofen:
I Indialand bak Himalajas rand,
där händer det konstiga saker ibland.
Där bodde en trollkarl, han trollade så,
att åtta blev nitton och nitton blev två. [

Denna trevliga reklamskylt såg jag i tunnelbanan. Det är B-oktober!
Copyright Klimakteriehäxan

28 kommentarer:

  1. Jag gillade också Shantaram. Visst kan man säga att den är FÖR lång (det tycker jag), men det är ett helt otroligt äventyr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ä rabsolut för tjock ... för mig ... men jag ska försöka ta mig an den ändå. Oklart när.

      Radera
  2. har nog sett flera indiska filmer än läst böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det säkert vara! Men du har antagligen läst "De små tingens Gud", den gav jag upp. Trots alla lovord.

      Radera
  3. jag kan både text och melodi till Hellsings visa. Shantaram står i min hylla. oläst. Araviga har jag inte läst, men det får jag kanske ändra på. Siddharta läste jag i min ungdom och blev väldigt fascinerad av

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får ta en sångstund, vi har säkert fler gemensamma på lager!!!
      Försöker minnas vad hos Hesse som fångade men kan inte minnas.

      Radera
  4. Sidkarta läste jag en gång i tiden och minns väl ingenting. Omläsning, som du skriver, är nog på sin plats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är i a f ingen tegelsten så kanske ...

      Radera
  5. Siddharta är jättebra och Vita tigern också. Shantaram helt ok :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad jag undrar är om Siddharta håller än?!

      Radera
  6. Åh, älskar Hellsings låt "I Indialand", sjöng den för barnen när de var små, nu måste jag ju sjunga den för barnbarnen också!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte faktiskt det samma. Fast så värst indisk är den väl inte ...

      Radera
  7. Den vita tigern har jag läst, men gillade inte alls. Vem vill bli miljonär fick dock vara med hos mig, den gillade jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken tur att vi får tycka olika!!!! På två av tre faktiskt! :-D

      Radera
  8. Tvåan känner jag till i alla fall

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte den var väödigt "påhittig", väldigt underhållande!

      Radera
  9. Vikas Swarups bok har jag läst men beslöt att den blir utanför min trio idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte så jättemånga att välja bland (glömde dock en av Karin Alfredsson som borde ha platsat)

      Radera
  10. Sista versen i Hellsing fyndiga visa fascinerade mig som barn. Det var något existenialist-absurt över "drack upp sig själv"!

    "Men solen sken het över risfält och älv
    Och trollkarl'n blev törstig och drack upp sig själv
    Det skedde i misshugg som ni nog förstår
    Men det har han ångrat i sjuhundra år"

    En favorit bland indiska böcker är De små tingens gud av Arundhati Roy



    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi borde nog försöka ge den där visan en renässans!!!
      Just Arundhati R:s bok gav jag upp, ganska tidigt dessutom. Länge sen nu, men som jag minns det tyckte jag den aldrig "kom loss"!

      Radera
  11. The White Tiger och Slumdog Millionaire har jag läst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och gjort det med nöje hoppas jag???

      Radera
  12. Anonym6:14 fm

    Tack för flashen till barndomens Hellsing. Jag vill också läsa Hesses Siddharta/mariabokologen

    SvaraRadera
  13. Siddharta har jag ju läst, men den tänkte jag inte på. Den står ju inte här i hyllan 😬

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är liten och tunn, har kanske gömt sig eller kommit i kläm? Ska man läsa om den, det är frågan.

      Radera
  14. Läser en hel del men har inte läs de böcker du nämner - gillar mest sånt som handlar om nutiden, och får inte längre vara blodiga berättelser, mycket har blivit så brutalt nuförtiden t.ex. i deckare.
    Men att läsa överlag - vad vi än läser - är viktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Våld och blod undviker jag också numera, tycker precis som du att det räcker med verkligheten.

      Radera