Han heter John Trinkaus och jag blir väldigt förvånad om ni hört talas om honom förr.
Trinkaus är professor emeritus vid Zicklin School of Business i New York. Och han har skapat sig en alldeles egen nisch i vetenskapens värld. För så snart någon eller något har retat gallfeber på honom har han omsatt sin irritation i en rapport, som åtminstone på ytan är väldigt lik en akademisk avhandling.
Det har blivit ett 90-tal undersökningar genom åren. Hur statistiskt säkerställda hans resultat är har jag förstås inte en aning om, men för mig räcker det långt att se vilka fenomen han ägnat sig åt.
Här några exempel:
Hur många ungdomar som har basebollkeps vänder skärmen bakåt?
Hur många motionärer föredrar sportskor i vitt framför andra färger?
Hur stor del av motionssimmare gör sina vändor i poolens grunda del i stället för i den djupa? Hur stor procent av dagens studenter ogillar brysselkål? (54 procent, enligt Trinkaus).
Hur många bilförare struntar i att borsta bort snön från biltaket efter ett rejält snöfall?
Hur många sätter sig över gränsen för antal varor man får ta i livsmedelshallens snabbkassa?
Många av hans observationer handlar om trafik. Trinkaus hävdar bland annat, att när det gäller att bryta mot allmänna trafikregler är kvinnliga lastbilsförare värst. Han har också räknat hur ofta intervjuobjekt i nyhetsprogram svarar ”absolut”, ”exakt” eller bara ett enkel ”ja”.
Sådant sysslar han med, denne akademiker. Och han har fått pris för det. Ig Nobel-priset.
Det delas ut vid en särskild ceremoni varje höst på fina Harvard-universitetet i USA.
”Riktiga” nobelpristagare deltar ofta, men priset är gjort av billigast möjliga skräp, och tacktalen avbryts obönhörligen av en liten flicka som säjer STOPP, NU ÄR DET TRÅKIGT.
Först skrattar man – men sedan ska man tänka efter, det är grundidén.
Och professor Trinkaus är bara en i raden av vetenskapsmän som, på de fjorton år Ig Nobel-priset delats ut, fått den äran.
Jo, lite ärofullt är det nog trots skratten och namnet (”ignobel” betyder bl a simpel, tarvlig). Nästan alla pristagare har personligen närvarat och tagit emot sin utmärkelse.
Också svenskar har ansetts värdiga ett Ig Nobel-pris. Tre forskare vid Stockholms universitet belönades t ex 2003 för att de lett i bevis att kycklingar föredrar vackra människor framför fula. Hönskycklingar valde snygga killar, tuppkycklingar hackade förtjust på söta flickor.
Ingen av kycklingarna hade förstås en aning om att människans hämnd ligger nära – för vad gör vi, både snygga och mindre snygga, med kycklingar i allmänhet? Jo vi äter upp dem, i alla fall vi som inte fått spader och tror att fågelinfluensan härjar i närmsta kråkflock.
Ännu en gång har det blivit svenskt på Ig Nobel-festen. Då hade man fått veta att även sill fjärtar – en upptäckt som hade sin upprinnelse i ubåtskalabaliken på 90-talet. Fisande verkar f ö vara ett populärt ämne, flera fis-forskare finns i listan över pristagare Andra som befunnits värdiga priset är mannen som kom på karaoke-maskinen. En herre, förmodligen tunnhårig, har fått priset för en (patenterad!) metod att kamma över flinten.
Två kvinnor, en danska och en norska, fick pris sedan de slagit ihop sina kloka huvuden och utrett hur det känns att ha blöta kalsonger i kallt väder. Åtta herrar lånade sig till undersökningen. Resultat: de män som hade våta kalsonger frös mer än de som hade torra.
Prisvärd befanns också en kartläggning av färgen på och förekomsten av ludd i naveln.
I vad mån Ig Nobel är tänkt att vara en drift med de riktiga Nobel-priserna, det är svårt att veta något om. Marc Abrahams, som hittat på alltihop, nöjer sig med att avsluta varje prisutdelning med frasen:
-Om du inte vann Ig Nobel-priset i år – och speciellt OM du vann det – kan vi bara säga: bättre lycka nästa år!
Har du en kandidat är det bara att maila till air@ignobel.com och sedan hålla tummarna.
Tänk ändå så mycket berömmelse lite vetenskaplig research kan åstadkomma!
Copyright Klimakteriehäxan
Å vad jag älskar nördar, världen vore mycket tråkigare utan oss.
SvaraRaderaOhh.... DET är ett Nobelpris i min smak! =)
SvaraRadera