Kulturchock

Ordet dök upp, ideligen.
Vi gick en kurs och begreppet ”kulturchock” eller ”kulturkrock” var viktigt.
Det var ett fenomen som vi skulle lära oss att känna igen, förstå – och förstå att hantera.
Eleverna utsattes för ovanliga situationer, oväntade utmaningar, nya problem att lösa. Vi blev med tiden krockvana, åtminstone hyfsat.

Men det finns kulturchocker på olika plan. Visst kan det handla om att dimpa ner i svartaste Afrika, eller bland eskimåer på Grönland eller varför inte mitt i en svensk betongförort.
Fast det kan också uppstå under betydligt enklare omständigheter.
Mig hände det just på den där kursen.

Till kursgården hörde en bastu, belägen i ett angränsande hus. Vi var två tjejer, vid tillfället ungefär 25 år och hyfsat välsvarvade, som bestämde att det var dags för ett dopp i ångan.
Det var bara det att inte bara vi i vår kurs hade tillgång till den där bastun. Nej, det hade också stora grupper något äldre herrar som gick en civilförsvarsutbildning i en annan skolbyggnad.

När vi slår upp dörren till omklädningsrummet inser vi snabbt, att bastulavarna redan är befolkade. Av ”gubbarna”, som vi respektlöst kallade dem. Inför denna övermakt fanns bara en sak att göra.
Bara att vända.
Men efter 50 meter tvärstannar min kompis.
-Jag VILL verkligen basta!
-OK då, sa jag.

Vi gick tillbaka, gläntade någorlunda försynt på dörren in till det allra varmaste och undrade om det gick för sig att vi trängde oss in till herrarna (blandade bad var ganska vanligt bland oss i vår grupp).
-Jovisst, kom in ni, sa någon, möjligen lite tveksamt.
Vi hoppade raskt ur kläderna och klev in i ångan – i bara Eva-dräkten, så som brukligt är i bastusammanhang.
En efter en gled våra manliga badkamrater ganska snart och ganska diskret ut genom dörren till omklädningsrummet. Vi hade bastun för oss själva, och vi njöt.

Plötsligt slås dörren upp igen.
In kommer en liten man. Han bugar nästan sirligt. Den lilla kalaskulan hänger ner över den i duschen nedkylda och nu knappt anade manbarheten. Faktum är att han verkar stå i någon sorts högaktningsfullt ställningssteg, så civilförsvarare han är.
Så framför han sitt ärende.
-Jo. Man undrar. Om. Man skulle. Kunna få. Bjuda. Damerna. På en grogg. Efter bastun?
Vi tackade vänligt nej.
Men kulturkrocken kände vi igen.

Copyright Klimakteriehäxan