Lördag morgon. Grått. Några plusgrader. Ganska kladdigt och trist. Ingen höjdardag, helt enkelt.
Då hör jag plötsligt Per Myrbergs röst. Inte på riktigt, nej nej. Inte ens på skiva eller i radio. Men inombords.
Han sjunger en gammal härlig låt, en vacker melodi med en text för oss som tycker att poesi faktiskt kan få rimma.
Det är ”Minns i november” från musikalen Fantasticks, som gick på Lilla Teatern i Stockholm med premiär 1960.
Lite teaterhistoria blev det kring den där uppsättningen. Publiken uteblev nämligen. Och musikalen skulle läggas ner efter bara någon vecka.
Då kom räddningen i form av Kar de Mumma (Erik Zetterström) som i Svenska Dagbladet skrev hur mycket han tyckte om den. Ryktet spred sig. Och så var succén ett faktum. Genom åren har Fantasticks sedan spelats på olika svenska scener och varit en av Riksteaterns turnéföreställningar.
Jag har trots det aldrig sett Fantasticks, vet inte ens vad den handlar om.
Men låten, den sitter där. Hör ni?
Minns i november
den ljuva september,
den tid då äpplet fallet moget.
Grå är november
men ljus är september
för den som bara väntar troget.
Mörk blir december
men ljuv var september
då livet var öppet och redoboget.
Dofter vi anat
och vinden oss manat
att följa.
Minns i november
den ljuva september,
då solen styrs med silkestömmar.
Grå blir december,
men ljuv var september
då natten gav oss gyllne drömmar.
Ljuv var september
En helt annan timbre
får fåglars drill och vart källsprångs bölja.
Hösten vi anar,
och vinden oss manar
att följa.
Mörk blir december,
men ljuv var september
du vet att vintern kommer åter.
Minns då september,
den ljuva september
då bara tårepilar gråter.
Grå är november
och kall blir december.
Men ljuv var september,
då råg sågs bölja
Spar dina tårar,
vi vet ju att vårar
skall följa.
Gösta Rybrant skrev den svenska texten, som i original heter ”Try to remember”.
Ordet "redoboget" som han högg till med för att rimma på "troget" är kanske inte det allra vanligaste uttrycket i dag för att säga att man är färdig med eller för något. Ursprungsbetydelsen är "klar att rida".
Alltid lär man sig något, inte sant?
Copyright Klimakteriehäxan
Åh, vilket fint minne du bjuder på idag! Tack - nu ska jag gå och minnas den och nynna på den idag. Den var fin den sången - och Per Myrberg också.
SvaraRaderaHar du sett hur många kommentarer du fått på sista tiden? Och många kommentarer betyder väl många läsare? Det förtjänar du. Jag tycker så mycket om det du skriver och hur du gör det!
SvaraRaderaHar just scrollat och kollat alla dina bloggar och kommentarer för November.
Jag hade inte en aning om att den låten kom från en musikal, där ser man hur allmänbildande det är att läsa (somligas) bloggar :o)
SvaraRaderaTill Eder tjänst, kära Milda Makter!!! :-))
SvaraRaderaOch söta Vera, jag tycker det är jättekul med kommentarerna! Försöker bli bättre på att svara på dem, läser självklart ALLA, men jag vet att det periodvis inte märks. Det är det där med tiden...
Per Myrberg, förresten, lever ju i högönsklig välmåga och jag skulle nästan tro att han fortfarande kan sjunga såväl Trettifyran som Minns i november!
SvaraRaderadet där sista var till Kulsprutan som verkar tro att han är död????
SvaraRaderaNärå - bara att han var läckrare att titta på för 30 år sen. Men vem var inte det? Jag fortsätter att nynna - det är ju en hel del timmar kvar av dagen.
SvaraRaderaBåde sången och Per lever vidare och hoppfullt med god hälsa och många år framför sig.
Jag känner bara till den låten från Olle Ljungström som då tydligen gjort en egen version av den. Och allt som Olle Ljungström gör blir ju klokrent.
SvaraRaderaHa det
//Anna