Världens sämsta jobb

-Vad du än tänker göra, säger jag till Dottern, så reflektera inte en miljondels sekund på att ta jobb som telefonförsäljare.
Just nu har hon ju sitt på det torra, men inget är sagt om hur länge hennes inhopp kommer att vara efterfrågade på den nuvarande arbetsplatsen.
Att ringa upp folk för att övertyga dem om att köpa prylar de sällan behöver är en nisch som många, ofta unga människor, fastnar i.
Tyvärr.

Du vet hur det är.
Just som pannbiffen ska vändas ringer det. Ingen annan svarar. Du rusar från spisen, med stekspaden i högsta hugg, och sätter lite flottiga fingerfläckar på luren när du trycker den mot örat, samtidigt som du konstaterar att du glömt dra ner värmen under potatisgrytan och att den alltså hotar att koka över inom de närmaste 42 sekunderna.

En vän stämma – i bästa fall, alltså – hälsar dig med förnamn som om ni faktiskt känner varandra sedan länge. Du hamnar i bryderi: Vems är rösten? Personen presenterar sig, också med förnamn (och absolut inget efternamn, men du hinner tänka: hjälp, vilken Anna?) och drar blixtsnabbt en lång inledande, tämligen välrepeterad harang.
Då vet du vad det handlar om, men du har redan hamnat på efterkälken.

-Tänk dej, säger telefonrösten, att du har faktiskt blivit utvald så att du är en av väldigt få som har chansen att ta del av ett fantastiskt erbjudande som vi på x-företaget har just nu!
Rösten mal på, utan inandning:
-Allt du behöver göra är att köpa den här produkten för några ynka kronor. Sedan får du ett välkomstpaket som är värt hur mycket som helst, och eftersom du faktiskt varit kund hos oss tidigare kan jag dessutom se till att du får en väska/tröja/kikare/väckarklocka/resväska i extra bonus!

Det finns i och för sig två alternativ, men de är närbesläktade och snarlika.
Det andra alternativet är att du, just du, har blivit utvald för att få säga din mening om en vara eller ett företags tjänster. Operationen ska bara ta några minuter, det är ”lätta frågor”, lovar uppringaren, och det kan i vissa fall hända att du erbjuds någon sorts tack för hjälpen, även om det är mer sällsynt.

Ibland går jag med på att svara i en sådan opinionsundersökning, delvis för att jag tänker att om bara knäppskallar (en kategori dit jag alltså inte räknar mig) svarar så blir ju resultaten därefter – och vi får ju inte sällan ta del av dem senare, som SIFO-siffror till exempel (fast då handlar det ju i allmänhet inte om produkter). Och delvis svarar jag för att jag är lite nyfiken: vad är det de tänker fråga om? Kan jag ha en synpunkt som räknas?
Men oftast säger jag nej – de där pannbiffarna kan bli alldeles för lika skosulor annars.

Till dem som ska sälja saker säger jag av princip nej varje gång, och jag kan inte garantera att jag alltid gör det på ett vänligt sätt, fast jag borde.
De har naturligtvis greppat det sista halmstrået på arbetsmarknaden. Inte alltid är de unga, den som ringde mig senast för en opinonsundersökning konstaterade glatt att vi var jämnåriga. Sedan hackade han loss i sitt formulär, visste inte hur saker uttalades, föreslog glatt ”jag skriver väl ’ganska bra’ då” när jag sa att en viss fråga inte var möjlig att besvara.

Mannen var glad och nöjd ändå och avslöjade till sist för mig att jag var den första han ställt de här frågorna till. När jag beskt replikerade att det märktes, lät han oerhört förvånad.
Men han åstadkom en sak: en lång tid framöver kommer jag att direkt slänga luren i örat på den som ringer, oavsett syfte och ämne.

Det enda rätta, det är att kapa de där telefonrösterna innan de hunnit dra igång. Helst vill jag ryta ”Skaffa dig ett hederligt jobb i stället” men eftersom det är lättare sagt än gjort är det i elakaste laget.
Men man kan i alla fall försöka hindra sina barn från att hamna i ett läge, där man garanterat blir utskälld på 90 procent av sin arbetstid.
Telefonförsäljning måste vara världens sämsta jobb.

PS Förresten, det finns en tredje kategori, men dem tycker jag inte synd om eftersom jag tror (hoppas) att de arbetar ideellt. Det är tiggarna, som oftast ringer några veckor före jul, och vill ha pengar till någon form av välgörenhet. DS

Copyright Klimakteriehäxan