Rocking Xmas i Grums

I lördags var det dags igen.
Dags för ”Rocking Xmas” i Grums Folkets hus.
Fyra år i rad har detta varit en av vinterns höjdarevene-mang i trakten. Och alltihop beror på att ett gäng människor gillar musik och gillar att ha kul med musikaliska förtecken.

Föreställningen har två grundstenar: coverbandet Straight Ahead och damkören Eternella, tillsammans sexton personer, alla lokala förmågor.
Repertoaren är blandad, en hel del rockiga poplåtar och så några av julens mer högstämda klassiker.
För varje år dyker nya nummer upp – i år till exempel en Dolly Parton-låt som jag aldrig förr hört. Ett potpurri av några av våra mest kända jullåtar har ett halsbrytande Povel Ramel-stuk, melodierna bryter av varandra, det är både roligt och skickligt.

I år har gänget utökat antalet föreställningar. Biljetterna har en strykande åtgång, det blir alltid fullsatt, den entusiastiska publiken klappar handflatorna heta.
En man på väg ut säger förtjust:
-Det här var första gången för mig, men sannerligen inte den sista!
Men många har, precis som jag, kommit tillbaka varje år sedan urpremiären.

Det är min systerson Henrik Andersson och hans sambo Erica Lööf som dragit igång hela arrangemanget. Henrik och hans Straight Ahead har egentligen bortsett från julkonserten lagt ner sin verksamhet på grund av tidsbrist, medan Erica och tjejerna i Eternella sjunger året om.
Och det är spelglädjen och entusiasmen som bär hela projektet. Varje gång fylls jag av en enorm beundran och respekt: Hur orkar de, hur hinner de, hur hittar de ständigt nya låtar, hur kommer de på de oprövade idéerna, hur kan det bli så bra?

Jag har inte satsat så mycket som ett halvt frimärke i evenemanget, men ändå sitter jag där i salongen och känner mig stolt. Jättestolt över att Henrik och alla de andra ror hem ännu en Rocking Xmas.
Ut i svarta vinterkvällen går vi, glatt nynnande på ”Santa Claus is coming to Grums”.
Nej, ”to town” ska det kanske vara?

Copyright Klimakteriehäxan