Andra finbagaren hade inte ens öppnat.
På lunchen gav jag mig ut på ny tårtjakt, gick till Fina Konditoriet. Där fanns alla storlekar, alltså även en som passade mig. Då ställde jag bara den lilla, men ack så viktiga, frågan:
-Vilken är OK för den som inte tål nötter?
Döm om min förvåning när Fina Konditoriet sa att sådana har de inte, oavsett typ. Alla bakas i samma omgivning, med samma redskap, alltså kan man inte garantera att inga spår finns av de i detta sammanhang livsfarliga nötterna. Trots att en sexbitars kostar inemot tre hundra spänn.
Men en stor livsmedelsbutik alldeles bredvid har också färska tårtor. Nytt hopp. Samma svar: ingen som vi kan lova är nötfri.
Det slutade med en operatårta för en femtilapp, ur frysdisken. En tårta som förvisso är god, men inte så festlig - jag kunde ha köpt den precis var som helst. Tablå!
Tårtor kan annars vara minnesvärda, även om de inte bär spår av nötter kan de förvisso avsätta andra sorters spår.
När vi har högtidsdag i familjen bakar jag alltid själv, det är ett rent nöje och en trevlig tradition, tycker jag. Till barnens kalas gjorde jag roliga tårtor, på en femårsdag blev hela bakverket en femma, till exempel. Men min fantasi hade förstås sina begränsningar.
Det blir alldeles klart om jag berättar om en annan speciell kaka. Jag var på besök hos en kompis i New York och passade på att fylla år samtidigt. Klart att jag skulle uppvaktas med tårta!
Döm om min förvåning när jag öppnar kartongen. På locket stod det ”The Erotic Baker”, vilket förstås gav en hint.
Fast kompisen genomförde inte sin plan fullt ut. Hon hade tänkt köpa en tårta formad som en snopp, en (i storlek större) som – fick jag senare veta – var uppbyggd av sockerkaka, vaniljkräm, någon sylt och marsipan. Men det blev för djärvt för henne där vid tårtdisken.
I stället blev det ett par kvinnobröst i blekrosa, rätt så hudnära kulör, någon sorts geléhallon som bröstvårtor, vårtgård i ljus choklad. Storleken? Tja, 75 C uppskattningsvis.Det knepiga kom när jag skulle sätta kniven i skapelsen.
Det tog liksom emot, fast jag bemannade mig och skar i den minnesvärda tårtan.
Vet inte om det hade varit lättare att ta en bit av en snopp.
Smaken var det inget fel på hur som helst.
Copyright Klimakteriehäxan
Brösten på bilden sitter på Venus från Milo, en miniatyr i mitt badrum ... har för mig att jag haft liknande själv en gång ...
Tänk att det ska vara så svårt att hitta en tårta som passar nötallergiker, fast egentligen inte, när du väl hittade en i frysdisken.
SvaraRaderaSkönt ändå att konditorierna tar sitt ansvar och säger som det är att de inte kan garantera nötfritt.
Jag tycker bröst-tårtan känns lite makaber...jag hade nog haft vissa svårigheter att sätta en kniv i den skapelsen!
Eftersom det allergena ämnet tydligen är luftburet så måste de väl för säkerhets skull lämna en möjlighet...
SvaraRaderaPå min skola har vi en äggallergiker som inte ens får gå in i "matbyggnaden" om det serveras nåt där ett ägg sprungit förbi. Inga ungar i klassen får äta ägg på morgonen... matsalen får inte hyras ut längre... Vilken tillvaro familjen måste ha!
Som väl är går grabben i en paviljongbyggnad, så vi som inte är i klassen kan äta fredagskaka med ägg - och ha matsäck med till vår byggnad.
Vi som inte tål parfym måste nog bli blåa och sluta andas innan nån tror oss... Jag tycker absolut det verkar som om man visar mer respekt för nötallergi.
Hahha, det var tårta så det duger, har varken ätit snopp eller bröst :)
SvaraRaderaVilken underbar historia! Du skriver så härligt. Jag har varit inne och läst dig ett bra tag nu, men inte valt att kommentera. Brösttårtan var bara för mycket, den var jag tvungen att kommentera. Vilken idé :-) Jag undrar bara vad som kändes för obcent med en snopptårta, som inte brösten gjorde. Märkligt tycker jag. Fast å andra sidan fick man väl mer tårta med bröst än snopp.
SvaraRaderaJag körde ett liknande frivolt tema för en av makens födelsedagar för några år sen - och fann samma motstånd (!) när tårtan skulle delas.
SvaraRaderaKul blogg!
K-sprutan