Håll Sverige rent!

Jag minns det som i går: man träffade turister, besökare från andra länder, som kom till Sverige. De såg sig om, och de blev förundrade och imponerade: så rent ni har! Så fint det är! Så städat! Ingen nedskräpning som hemma i Bronx/Grekland/Liverpool!

Det var alldeles sant. Svensken höll reda på sin skit, plockade med sig skräp, la det i därför avsedda soptunnor, gick till Systembolaget med den tomma kvartingen eller sjuttifemman och hörde glasflaskorna försvinna med ett klirr in i återvinningssystemet. Ölflaskorna gick samma väg, mjölkens tetrapak eldades upp.

Men den historien är nästan svår att tro på idag. ”Håll Sverige rent” hette kampanjen som drogs igång 1962, och den bet. Samma stridsrop lever fortfarande, men dess inneboende kraft verkar ha minskat dramatiskt. Och den som dristar sig till att påpeka ”Du tappade visst något” för den som släpper ett glasspapper på trottoaren eller ett ”Jag tror du glömde den där” om en kvarlämnad engångsgrill på parkgräset, den personen gör det med risk för om inte livet så i alla fall personskada.

Vi kan grubbla ihjäl oss över orsakerna. Nog har jag försökt pränta i mina ungar att man måste ta reda på sitt avfall, oavsett var man befinner sig. Nog har väl de flesta föräldrar gjort det? Det har uppenbarligen inte bitit på alla. Fast man ska inte tro att bara yngre generationer bär skulden för nedskräpandet, för så är det inte.

Och miljömedvetandet då, det som lär ha ökat så kraftigt? Vart tog det vägen? Kampen mot klimatförsämringen, som vi väntas föra bland annat med återvinning? Skatten, den som folk skäller så ofta på, hur kan vi acceptera att våra pengar ska betala för att folk inte ids ta hand om sitt avfall?

Har vi då kanske influerats av utlandet? Aldrig ska jag glömma väninnan som chockad återberättade en incident från bussresan med svensk-kubanska föreningen på Kuba. Turisterna hade matsäck som åts medan bussen rullade. De ordentliga svensk-kubanska vännerna samlade ihop allt skräpet i en plastkasse, och bad sedan guiden visa var det kunde slängas.
-Det fixar jag, sa han, öppnade bussfönstret och langade ut hela härligheten.

Är det dit vi är på väg? När solstrålarna leker i krossat glas, pappersbitar muntert dansar i vinden, ölburkar glimmar i gräset, vindunkarna sjunker ihop i diket och chipspåsarna guppar bort över sjöns vattenyta?
Så hopplöst trist!

Jag har visserligen aldrig varit i Singapore, men undrar om inte alla svenskar borde åka dit på studiebesök. Det är förbjudet både att spotta och kasta skräp på gatan, att röka på offentliga platser och mycket annat. Den som bryter mot reglerna straffas med böter på upp till 1000 S$ - närmare 6000 kronor.
Lite hårt, kan tyckas, men å andra sidan: man slipper tuggummikladd under skorna …

Värstingresor till Singapore, kan det vara framtidens melodi? Synd att det är så långt och dyrt att ta sig dit. Eftersom det är så fruktansvärt många som borde åka. För att sedan komma hem igen och hålla Sverige rent. Eller renare, åtminstone. Lite renare i alla fall. Snälla!

Copyright Klimakteriehäxan