Det har blivit skördetid. Äntligen.
Fem tomatplantor förändrades på tre månader från små ynkliga sticklingar i en gammal konservburk till kraftiga växter som helt självsvåldigt tog över balkongen och knappt lämnade utrymme för ett par fötter.
Vi har vattnat och stöttat och fröjdats åt deras livskraft. Blommorna kom, tjuvskotten nöp vi bort (hoppas vi gjorde rätt!), de små gröna kulorna började formas. Mera vatten!
Det såg inte så lovande ut ett tag. Vildsinta vindar rumsterade om och välte krukorna kors och tvärs. Jag plockade gröna små tomater från golvet och försökte ge plantorna ännu bättre stöttning, för tänk om allt bara skulle blåsa bort!
Nu finns i alla fall de första röda. Jag vet redan hur de kommer att smaka: som sol och sommar i koncentrat.
Tänk att sådant kan förpackas i små röda frukter!
Copyright Klimakteriehäxan
Solvarma egna tomater - finns bara ett problem: de hinner aldrig ner i salladen eller stekpannan hos oss. Rakt in i munnen utan att ens skölja, bara lätt avdammade mot handen eller kläderna.
SvaraRaderaHundarna bryr sig inte ens om det, plockar själva de som hänger längst ner. :)
Kulsprutan
VA, gillar hundar tomater?!? Kul! Och säkert nyttigt för dem också.
SvaraRaderaHärligt, de gröna mognar bra inomhus, om det blir kallt.
SvaraRadera