Tillåt mig presentera mina svarta fågelklädnypor, inköpta i London, på shoppen i Victoria & Albert Museum. Det var nog den billigaste artikeln de hade i hela butiken, men det måste ju finnas en gräns för vad man tar för små plastbitar, även om de som i det här fallet är formgivna i Italien.
Visst handlar det om klädnypor, men jag har inte kommit mig för med att använda dem som det. Jag gillar dem bara satta på en tråd, i största enkelhet, på jämnt avstånd från varandra. Jo, fåglar håller jämnt avstånd till varandra, men avståndet varierar mellan arter. Kolla när de satt sig på nån ledning eller så! Det är samma egenskap som gör att fiskar i ett akvarium aldrig krockar – det gör ju inte heller fåglar, annat än möjligen med flygplan.
(Dessa zoologiska insikter har jag skaffat mig i en swimmingpool på Kanarieöarna för några år sedan, men det är en annan historia.)
Skulle du nu falla pladask för mina klädnypor och vara beredd att gå genom eld och vatten för att skaffa likadana har jag ett tröstens ord: eld och vatten är att ta i. De finns, det upptäckte jag förra helgen, numera på inredningsaffären Stockhome på Kungsgatan, för 149 kronor.
Aldrig får man vara ensam om något … men jag unnar förstås fler att glädja sig åt pippifåglar på rad. Delad glädje o s v.
Och fågeljakten fortsätter - det känns rent av som den bara börjat!
Copyright Klimakteriehäxan
Trevliga fåglar! Jag förstår att dom har spridit sig till Sverige.
SvaraRaderaJättefina! Såna skulle jag verkligen vilja ha men det blir för dyrt att åka till Stockholm och köpa dem.
SvaraRaderaHumlan - ja jag är fortfarande lika förtjust som när jag hittade dom!
SvaraRaderaGunilla - du kanske kan be nån annan handla?