Visst vet ni också vad man brukar säga: Man ska prata med sina blommor. Då trivs de, växer till sig, skickar ut nya grenar, bestämmer sig för att blomma, allt för att visa sin vårdare kärlek och bereda honom/henne glädje.
Just så här års ska novemberkaktusen försvara sitt namn och sin existens. Elva av årets månader står den lite fult spretig utan att göra någon glad. Men så en dag, kanske i slutet av oktober, ser man att det börjar hända saker.
Små feta knoppar bildas, det kommer att bli resultat! Blommor!
Precis så uppförde sig en av mina trogna novemberkaktusar. Och nu är den en fröjd för ögat, med många blekt rosa-vita blommor, riktiga skönheter varenda en.
Men jag har tre krukor till med samma växt.
Fult spretiga. Gör ingen glad. Fast jag har ju trott att de förstått vad som gäller.
När november månad redan hade flera dagar på nacken beslöt jag att det var dags att ta tag i saken.
Men min allra strängaste röst förklarade jag för dem, en efter en, att nu var det bara att välja: presentera knoppar – eller dö! Ett glasklart hot, omöjligt att missförstå!
Och vad händer?
Jo, en av dem har lyssnat. Första knoppen, om än senkommen, är gulligt rundhyllt.
De övriga verkar ha slagit dövörat till.
Vilket alltså betyder, att de åker ut, utan pardon. Ingen kan säga att de inte blivit varnade. Jag har ju pratat med dem – man ska prata med sina blommor.
Hut (och hot) ska gå hem, och hör sen!
Copyright Klimakteriehäxan
Men tänk om de där andra två är påskkaktusar då??? ;-)
SvaraRaderaJag upptäckte till min förvåning att jag hade en novemberkaktus bakom en gardin som hade börjat blomma....trots att jag glömt den!
Eller var det kanske just därför? I alla fall så fick den genast en mer framträdande plats när den var så snäll.
Jag behövde inte ens prata med den...än mindre hota den. :-))
Det kan ha att göra med hur ljust du har ikring dem.
SvaraRaderaOm jag förstått "receptet" rätt så är det torka från september till mitten av oktober. Och så strikt ljusdiet: mer mörkt än ljust fördelat över dygnet.
(Jag gjorde ett fatalt misstag ett år. En stor kaktus proppfull med knoppar tyckte jag skulle passa under den städselysande adventsstjärnan: den kastade ALLA knopparna!)
Novemberkaktusar (som jag envisas med att kalla julkaktusar) sätter knopp på två sätt (för att dom är korsade mellan två sorter som har två olika anlag). Knoppbildningen kommer igång när nätterna blir tillräckligt kalla, låt dom stå ute under sommaren, när nätterna blir svalare så startar knoppbildningen. Eller så startar den när de ljusa timmarna är tillräckligt få. Ljuset kan vara från solen eller från lampor, därför börjar de inte blomma om det lyser lampor för nära på kvällarna.
SvaraRaderaAtt sluta vattna dom har inte någon effekt, men de tåliga blommorna överlever oftast den misshandeln. :-)
ÅÅåå, jag har haft tur. Mina novemberkaktusar blommar. Men du har helt rätt. Även om man är en blomma så har man vissa förpliktelser ;-)
SvaraRaderaJag har en hoya som fick för sig att trilskas, vägrade blomma, trots min ömma skötsel. En dag fick jag nog av kinkig klorofyll och väste att nu är det dags att blomma din dj**el och se på f*n. Den blommade. Ursäkta mitt språkbruk på din blogg men det är ett tips som fungerar.
SvaraRaderaJag tror att kaktusarna och andra blommor gör litet som dom vill. Mina julkaktusar bor i sydliga trakter, på samma plats, i samma inomhusljus utan direkt sol, med temperaturer mellan 20 - 36 plus och dom är trogna om än litet sent utvecklade. Dom har aldrig blommat innan december, därav namnet.
SvaraRaderaJag tror personligen inte att det hjälper att hota eller skrika - jag tror att dom gör som dom vill i alla fall.
Å Buddhaskelov för blommor med egen karaktär :o)
Kulsprutan
Snälla, snälla Häxan - släng dom inte - ge dem en chans till, por favor!
Kanske har dom andra märkt att du har en favorit - och har bestämt sig för att tyna bort eftersom det tydligen inte är värt besväret......./M
SvaraRadera