Klimakteriehäxan – finns hon? Ja! Om du inte redan är en, så blir du sannolikt en, tro mig. Och kanske känner du igen dig i mig, i alla fall lite!? Min blogg är till främst för mig själv och min skriv- och fotoklåda, det är bara att erkänna. Men du är väldigt välkommen hit! Kom, kom igen, kommentera gärna!
måndag, januari 04, 2010
Kallt konstaterande citeras härmed
”Det behövs tre omgångar av skap: sällskap, kunskap och redskap!”
– Gunnar Drakenberg från Stockholms skridskoseglarklubb, intervjuad i regionala nyhetsprogrammet abc. Han är expert på is som många lockas ut på i dagarna, utan att fundera närmare på vad som kan hända. Jag vet, det inser du om du klickar på den där länken.
Men tänk så många andra områden som det resonemanget kan användas på!!!
Å, vilken grej. Jag har aldrig ännu gått genom isen, men det vet jag att de som åker långfärdsskridskor brukar öva sig på i grupp. Just för det du skrev, få kunskap, alltid ha sällskap när man ger sig ut på isen och självklart isdubbar och annat.
SvaraRaderaMen annars måste jag säga att jag älskar is. Så vackert. Hade jag haft en balkong skulle jag göra vackra islyktor att tända på kvällen.
Kram!
Fy tusan! Jag fryser bara jag läser om det... var det länge sen?
SvaraRaderaJo det börjar bli ett tag sen nu. Men det var en veritabel rysare - och ett mirakel att ingen kom till skada. Sen dess beträder jag inga sjöisar!
SvaraRaderaKlokt med de tre skapen. Dem kan man ha nytta av lite varstans i livet. :) Jag ska se till min särbo har med sig alla tre när han ska ut på istur senare till veckan. Det är nog bäst.
SvaraRaderaJag associerar genast hans uttalande till bilen, haha! Ibland räcker inte ens det...
SvaraRaderaNär det gäller is, har jag bara åkt bil över isen en gång i mitt liv (när alla andra skärgårdsbor också gjorde det). Jag har aldrig varit så rädd förr och tänker aldrig göra om det.
Se´n finns det ju fanskap också. Och det kan ju brustna isar ställa till med.
SvaraRaderaKulsprutan