Något stort har hänt.
Något jag pratat om i flera år, utan att komma till skott.
Något som får mig att känna mig mycket tryggare: Maken har förbarmat sig och skaffat mig en extern hårddisk.
Samt kopierat alla mina bilder till den.
Inte för att jag menar att jag tar världens bästa bilder. Men för att bilderna är mina: mina minnen, mina fångade ögonblick, mina vinklar. Och jag har oroat mig för den dag när allt skulle vara borta, begravt eller åtminstone uppätet av en dator som utan förvarning skulle tacka för sig, vägra att visa minsta lilla bildruta.
Alltså har jag yrat om, drömt om, funderat på att skaffa en sån där hårddisk.
För säkerhets skull.
Och nu har jag en. En händelse som kan verka liten, men som i själva verket är stor.
Copyright Klimakteriehäxan
Grattis....:-)
SvaraRaderaDen externa har räddat mig från katastrof två gånger...hittills.
SvaraRaderaSka genast säga åt MM att inköpa en sådan till mig. (Han sköter ekonomin, jag gör av med pengarna...)
SvaraRaderaKan det ha varit en födelsedagspresent? :o)
SvaraRaderaKulsprutan
Jag borde göra det jag också!
SvaraRaderaJa alla bör nog göra det. Eller borde HA GJORT det, snarare! Men huga så lång startsträckan kan vara ibland ...
SvaraRadera