Skumt i hotellbranschen

Något är allvarligt fel i hotellbranschen, world wide. Säkert anlitar man välrenommerade inredare när allt ska fixas till, på det att gästerna ska trivas, betala dyrt och helst också återkomma.
Men alldeles för många gånger misslyckas man med något av det mest elementära.

Ta till exempel det hotell som jag senast checkade in på. Det är försett med den extra lilla skrytbeteckningen "design-". Ytan i rummet är förvisso väl använd, det mesta är funktionellt, sängen bra – otroligt viktigt, tänk vilken plåga när man hamnat i en bädd som mest påminner om en utsliten hängmatta eller en enda stor hård planka!

Fast hur har man resonerat när sänglampan i den allra mest välvilliga tolkning bjuder på någon sorts mysljus? 40 watt i beige tät skärm, en meter upp och vid sidan av huvudgärden? Vi som ända upp i mycket hög ålder är beroende av en godnattsaga, det kan vara några sidor i en spännande deckare eller ett kapitel i en laddad roman, vi är slavar under vanan. Sagan kan ibland bytas ut mot ett korsord eller en sudoku. Oavsett vilket alternativ man väljer är ett krav ständigt det samma: man behöver ljus.

I just det här rummet har någon tänkt på det. Och bredvid den mysförsiktiga sänglampan finns faktiskt en läslampa monterad, hipp hipp hurra.
Men bara vid en säng. (Inte vid min, det är alltså den på bilden ... och faktum är att det ser ljusare ut än vad det var ...)

Varför då? Vad är det som gör att behovet av ljus bara finns vid en säng? Förväntas den som drar vinstlotten läsa högt för människan bredvid? Ska gästerna turas om i den belysta sängen? Ligga med två huvuden på en kudde?

Nu kan vi enas om att läslampa vid en av två bäddar trots allt är ett fall framåt. Och att strömbrytaren går att nå utan att någon tvingas gå upp ett extra varv är förstås också ett plus. Minns ett grekiskt rum (med för korta och stenhårda sängar) där lysrör i taket stod för enda belysningen – med kontakten flera meter från huvudkudden.

Visst kan vi också vara överens om att den som drabbas av dåligt läsljus i hotellsängen lider på en förhållandevis privilegierad nivå. Men om jag fick ett allvarsord med de där hotellinredarna skulle det bli andra bullar, alltså andra lampor.

Ska det vara så svårt att förstå det lilla enkla behovet?
För utan den där godnattsagan tappar man bort en viktig trivselingrediens. Att inte inse det är tjänstefel, särskilt om man är hotellinredare. I dagsläget är det alldeles för ofta skumt i hotellbranschen, speciellt vid sängkanten.

Copyright Klimakteriehäxan