Hundraåringar som lever vidare

Det är inte bara korsordet som fyller hundra i dagarna. Den svenska folkpensionen gör det också. 1913 kom nyheten, obligatorisk och gällande för hela befolkningen. ”Världens första universella socialförsäkring” har den kallats.

Från början var det 67 år som gällde för att man skulle få ut några pengar. Och där är vi ju nästan tillbaka nu, eftersom alltfler fortsätter arbeta efter 65-årsdagen. Det lönar sig, säger expertisen.

Idag är över två miljoner svenskar folkpensionärer och befolkningen som helhet blir allt äldre. Hur ska pengarna räcka till alla? Det oroar många. För rätt som det är är varenda 40-talist framme vid och över den där tröskeln. ”Vi har redan börjat den långa marschen mot åldringspuckelns Himalaya och vi når den, med rollatorer, någon gång runt 2030” skrev  journalisten och författaren Ulrika Knutson för en tid sedan.

Samtidigt har nutida pensionärer ofta bestämt sig för att ha kul även om man befinner sig i livets branta utförslöpa. 65-plussarna reser, handlar, äter gott, konsumerar generellt sett så mycket som privatbudgeten (byggd bl a på pensionspengarna) tillåter. Arvingarna får väl klara sig själva, och spara till det de vill ha så gott de kan.

Frågan är förstås hur länge 40-talisternas egna barn ska behöva fortsätta arbeta för att kunna gå en någorlunda säkrad ålderdom till mötes. Längre, det är nog ganska säkert, men hur länge? Det återstår att se.

Men att folkpensionen finns får vi väl förhoppningsvis glädjas åt förr eller senare, allihop. En hundraåring värd att fira. 

Och förresten, det finns en annan jämnårig företeelse som också medför välsignelse fast på ett helt annat sätt. Jag tänker på blixtlåset. En smålänning vid namn Gideon Sundbäck får äran att kallas det moderna blixtlåsets fader.

Idag är blixtlåset lika självklart som folkpensionen. Men har du någon gång försökt beskriva den där låsanordningen som sitter i snart sagt alla dina klädesplagg, väskor, plånböcker, skor? Jag läser Wikipedia och inser att det där, det skulle jag aldrig ha klarat. Döm själv, så här står det:

”Ett blixtlås består av en löpare som dras mellan två rader av häktor: när den dras åt ena hållet låses de två radernas häktor i varandra, och när den dras åt andra hållet lösgörs de från varandra.”

Jo, absolut. Och ja må de leva, både folkpensionen och blixtlåset. Vi har redan eller kommer att ha fortsatt användning av båda de där hundraåringarna. Precis som de jämnåriga korsorden.

Copyright Klimakteriehäxan