Skolandet Brasilien

Det är mycket Brasilien nu.
Men inte bara som "landet på allas läppar". Det finns också på väldigt många fötter.
För det enorma landet långt där borta är inte bara ett fotbollsland, det är ett skoland också.

Ett par brasilianska fotprydnader ska jag aldrig glömma. På besök i Rio gjorde jag en liten shoppingraid, det gör jag ju gärna och ofta var jag än befinner mig. Och ett stenkast från Copacabana fanns bikinis, ursnygga och pyttesmå. Jag köpte XXXL (största som fanns) till försäljerskans ohöljda förvåning, vi hade lite olika syn på hur stor del av kroppen som skulle döljas respektive visas upp.

Svala bomullskläder perfekta för vädret kring nyåret var det lätt att hitta. Accessoarer också, bälten, väskor, djärva bijouterier. Men så dök den upp, skoaffären. Sandaler i mängd, klackar, skapelser gjorda av snören och remmar, stiletter, tygskor. Och så, mitt i detta enorma utbud: skorna som var gjorda för mig, absolut.

Kärleken flammade upp som en smällare på påskafton. Måste ha! Måste prova! NU!
Försäljerskan ställer fram ett par framför mina fötter. Det är en snörsko i klassisk herrmodell, fast i damstorlek. Och så är den i guldfärgat skinn.

Min ständige följeslagare på de där resorna fanns med även i den här butiken. Han såg min förtjusning och blev förskräckt. Skulle han tvingas visa sig ute med en kvinna i världens mest vulgära fotbeklädnader? Han var ju ändå en stadgad man, med fru och ett rykte att tänka på!
-Du KAN INTE köpa de där skorna! väste han, ilsket och bestämt.
Naturligtvis kunde jag det! Som om han skulle ha något att säga till om i sammanhanget!

Glad och nöjd tog jag mina gyllene skor, kanske hörde jag Herreys nynna "Diggi-loo, diggi-lej" i skallen ... och kärleken till de där skorna, den bestod.
När det visade sig att mina brasilianska sommarkläder försvunnit i ett inbrott i vårt källarförråd blev jag synnerligen bestört när jag insåg den totala vidden av min förlust. Guldskorna var också puts väck.

Men i år är jag glad och nöjd igen. För nu har jag hittat ett par andra metallglänsande skapelser, inte riktigt guld men ändå. Och danska Ilse Jacobsens sportiga modell är faktiskt aningen mer fotriktig än den brasilianska, det ska erkännas. Fast kanske åt silver/bronshållet? Ett omen inför VM:s fortsättning?
Vilket inte hindrar att Brasilien ligger före Danmark på listan över skoländer i mitt hjärta. Precis som när det gäller fotboll.

Copyright Klimakteriehäxan