Tre ikoner fattigare

Carin Mannheimer blev 79.
Eileen Ford 92.
Nadine Gordimer 90.
På kort tid blev världen tre kvinnliga ikoner fattigare.

OK, Carin Mannheimer var kanske världsberömd bara i Sverige, men stor var hon. "Svenska hjärtan" går säkert snart i repris, hennes skildringar av åldrande och äldreboende (både i tv och på teaterscenen) möter vi förmodligen också på nytt. De kommer att göra ont, igen, samtidigt som vi stundtals ler.

Eileen Ford var sinnebilden för Hur Man Hittar Lyckan i "världens hårdaste bransch". Den som upptäcktes och plockades in i hennes modellagenturs "stall" kunde räkna med omslagen till de största tidningarna, de bästa fotograferna och de stora pengarna. Chefen tog dessutom hand om sina unga flickor, höll kollen.

Nadine Gordimer blev en vit röst från Sydafrika som hördes. Hon fick Nobelpriset i litteratur 1991. Då hade hon redan varit publicerad författare i nästan femtio år, gjort både av- och intryck, blivit en faktor att räkna med också i den infekterade nationella politiken.

Tre förebilder på var sitt område är alltså borta. Kvinnor värda att ta efter, att minnas och hedra.

Copyright Klimakteriehäxan