En svart historia

En kollega blev med katt för en tid sedan.
Den nya familjemedlemmen är bedårande söt för att inte säga vacker: kolsvart blank päls, gula ögon, rosa tunga. Pigg!

På jättekort tid fann han sig till rätta utan mamma i sitt nya hem, blev en riktig kelgris, som äter som en liten häst och väldigt gärna vill bli klappad och kliad under hakan.  

Så kommer matte hem, in i hallen som är lite mörk, så där som hallar brukar vara. Hon hälsar på kisse där innanför dörren, pratar med honom, väntar på det kurrande spinnandet som brukar ingå i den redan etablerade hälsningsceremonin. 

Hon ser fram mot en mjuk smekning runt fotleden, en svans som går från fråge- till utropstecken, en puff med en liten nos. Men den här gången får hon inget svar, inga ömhetsbetygelser. Böjer sig ner för att klappa, ändå. Och upptäcker att hon just är i färd med att gulla med sina svarta mockastövlar. 

Katten som i början av sitt liv kallades Muskot heter numera Ozzy, efter Ozzy Osbourne i Black Sabbath.
Är man kolsvart så är man.

Copyright Klimakteriehäxan