Om förekomsten av gubbvad och senilvårtor

Han har bara lagt sin 40-årsdag en vecka bakom sig när vi möts på strandpromenaden.
-Vad nu då, undrar jag, du promenerar, springer du inte?
Han ser en aning besvärad ut. Har fått problem som omöjliggör joggandet. Och så kommer det:
-Doktorn har gett mig diagnosen. Jag har "gubbvad".

På engelska har åkomman ett vänligare namn: chronic muscle tear. Men här håller vi oss ju till svenska ... gubbvad, alltså, som får en att tänka en bit till: är mannen som drabbats hastigt åldrad på flera sätt? Ska han aldrig mer kunna springa iväg, på någorlunda lätta fötter?

Plötsligt kommer jag ihåg när jag själv upptäckt en ny prick i ansiktet, en prick jag inte alls gillade. De gamla invanda räckte mer än väl.
Går till hudterapeut och klagar. Kan hon hjälpa mig att bli av med den nytillkomna?
Hon hummar lite. Tvekar. Tar sedan sats och säger:
-Det är väldigt vanligt att de dyker upp. Fast nej, de går inte att ta bort på något enkelt sätt.

Och så lägger hon till, efter ytterligare en sekunds tvekan:
-Jag är inte säker på att du vill veta det, men det du har kallas faktiskt för senilvårtor.
Där föll ridån.
Det är en klen tröst att jag inte har gubbvad.

Copyright Klimakteriehäxan