Någon saknar en stövel i storlek 26

Kanske hann de ända hem innan mamma – eller om det nu var pappa – upptäckte att barnet bara hade en stövel, den vänstra, kvar. Barnet, med initialerna F.W. , hade sannolikt påbörjat resan med två stövlar. Men nu stod en ensam kvar på busshållplatsen vid Mariatorget.
.
Kan höra för mitt inre öra hur den där föräldern gnisslar tänder: "Jaha, bara att köpa ett par till, så länge det nu kan gå att hålla reda på ..." för gummistövlar, det vet vi, kan inte folk med skostorlek 26 vara utan, även om de ofta färdas i barnvagn.

Visst minns man hur det var på den där tiden när ungarnas tillhörigheter föll bort som löv från grenen på hösten?! Gympakläder sprang iväg alldeles själva, vantar höll inte ihop så snart man tagit bort den där anordningen som låste dem vid ärmarna. Strumpor fick vara omaka, böcker försvann. Och mössan? Var är den? Låg inte jackan här nyss? Var har du ryggan?

Svaret var förstås ett "vet inte" och sällan lyckades vi lokalisera de där förlorade persedlarna. På jobbet skrattade småbarnsmammorna samfällt när papporna hade jouren. Våra telefoner ringde.
-Gustaf har inga skor!
-Stina tror att mössan är på fritids, vet du var den är? Förresten hittar vi inga köttbullar heller, och den rosa klänningen hon ska ha på kalaset är också borta!

Lugna kvinnoröster instruerade de dittills framgångslösa sökarna och lugnet återställdes. Det var lättare att leta hemma. Gustaf hade skor, och det fanns faktiskt köttbullar ...
Men hur det går för F.W. med stövlarna, det får vi nog aldrig veta.

Copyright Klimakteriehäxan