Ta mig till havet!

Det är så här års man på allvar börjar längta till havet. Till dofterna, till vågskvalpet (så länge det inte är för kraftigt), till de salta simturerna och till de små restaurangerna där borddukarna nästan doppar sig i vattnet vid kajkanten.

Under ytan vet vi att ett sällsamt skådespel finns att titta på, men det krävs dykarkunskaper och lite utrustning innan det kan bli riktigt intressant. Fast vissa av de där sakerna ser man också ovanifrån, och då är det kanske inte alltid så roligt: jag tänker på maneterna, som kan vara riktigt otrevliga. Kul att umgås med på nära håll är de aldrig, inte ens de som saknar de brännande trådarna.

Nere i djupet finns bläckfiskarna, märkliga blötdjur som det berättas många historier om. De påstås vara smarta. En världskändis döptes till Paul och beundrades för att han "kunde" fotboll. Paul tippade, helt rätt, att Spanien skulle vinna VM 2010. En annan mångarmad individ klarar att öppna en burk med skruvlock för att komma åt att äta innehållet. Imponerande, självklart, inte minst med tanke på att många människor har jätteproblem med de där konservburkslocken ...

Men dessutom inspirerar dessa havets hjältar en del formgivare och konstnärer. Jag gillar både maneten och bläckfisken, som länge funnits att beundra inne på Det Stora Varuhuset i Stockholm. Att de inte är äkta är närmast en fördel! Och att de gör reklam för scarves och slipsar tänker jag snabbt bort. Det är inga accessoarer som behövs när man väl tagit sig till havet.

Copyright Klimakteriehäxan