Ett riktigt bamsegrattis!

Så här kan en Bamse-tårta se ut!

Just i dag för femtio år sedan sågs han i tv för första gången: Bamse, den snälla björnen i hängselbyxor och toppluva, den gullige figuren som åt farmors dunderhonung och i ett nafs blev starkast i hela världen. Bara några dagar senare debuterade han som tecknad serie, i veckotidningen Allers.

Bamses kompisar blev också våra (eller åtminstone våra barns) vänner, nästan idoler: Lille Skutt och den intressante Skalman, han med inbyggd mat- och sovklocka, något som åtskilliga föräldrar ibland önskade att även deras egna telningar hade ... fast ibland funkade Bamse också som godnattsaga, även om serierutor är svåra som högläsning.

Inledningsvis var Bamse svartvit i tv, men så småningom blev byxor och luva blåa när en ny serie för tv gjordes 1972 och då i färg.
2014 gjorde Bamse också långfilmsdebut. Då hade han redan funnits i en lång rad böcker och oändligt många Bamse-tidningar, de flesta sönderlästa när ivriga små händer stavat sig igenom pratbubblorna på egen hand. Han är översatt åtminstone till italienska, finska och ungerska. Och naturligtvis finns Bamse som gosedjur!

Rune Andreasson hette Bamses "pappa" och trots att han i åratal ägnat sig åt att skapa serier för barn hade ingen av föregångarna varit ens i närheten av den popularitet som Bamse kom att åtnjuta. En rejäl kommersiell framgång som till och med blev föremål för en vetenskaplig uppsats på universitetsnivå om "världens starkaste björn och hans politiska värderingar".

För Bamse och hans skapare hade tveklöst ett budskap. Det var i många avseenden tydligt och påminde faktiskt i mycket om den något äldre Pippi Långstrump: den som är stark måste vara snäll, sammanfattningsvis. Bamse motarbetar mobbning, han jobbar för demokrati och jämställdhet. Han predikar också att det är modigt att säga att man är rädd.
Men rädd för att fylla femtio, det tror jag inte att Bamse har varit eller är. Det behöver ju faktiskt ingen vara ...

Grattis! Hoppas farmor har en extra stor bruk med dunderhonung redo för födelsedagskalas! Och kanske en tårta? (se bilden!)

Copyright Klimakteriehäxan