Förlåt mig, men jag tycker det är en deprimerande lista. Och nu kommer jag att göra många om inte ilskna så i alla fall irriterade ...
Jag tycker nämligen att det är snudd på sorgligt att tre av böckerna har samma författare: Elena Ferrante. Hon ligger på plats ett, två och sju. Alla läser samma romaner!!! Utom jag då, som läst ettan om de napolitanska flickorna men sedan valt bort resten, till skillnad från de flesta andra. Och i enlighet med demokratiska principer tillhör jag minoriteten, förlorarna! Ferrante "regerar", som den yngre generationen uttrycker det. Men hon gör det utan mitt stöd.
På plats nummer fem och sex ligger två böcker som jag snart ska ta tag i: Åsne Seierstads "Två systrar" och Majgull Axelssons "Ditt liv och mitt", den ena ligger i hyllan, den andra väntar på att bli hämtad på posten. Jo Nesbö skriver i "Törst" om vampyrer och hamnar därmed på plats tio, men vampyrer frestar mig inte alls, trots att jag läst märkligt mycket norskt på sistone.
Johannes Anyurus "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" har ju tokhyllats av kritikerna, kanske borde man ge den en chans ...
Kvar på den där topplistan en (omdiskuterad) bok om migrationspolitik, en om autism och en om Förintelsen. OK, lite variation på Neapel-temat i alla fall.
Copyright Klimakteriehäxan
PS Försökte förstås länka till artikeln men den verkar inte finnas på nätet, inte än i alla fall.
årets bästa läsupplevelse (inte hör- lyssna passar inte lika bra här), läst färdigt den 4:e ❤️
SvaraRaderaden yngre generationen...? jag är 64 och halvt
SvaraRaderaMajgull Axelsson läste jag nyss "Jag heter inte Mirjam" och blev betryckt och upprörd över alla hemskheter. Tänkte läsa Aprilhäxan också som fått så fin kritik men orkade inte mer än ett par kapitel. Fick nog av allt elände. Så någon tredje bok av henne blir det inte.
SvaraRaderaDet räcker med det elände som man får kastat sig i ansikte varje dag om man ser på nyheterna eller läser i tidningen. Och får lyssna om på ekot flera gånger om dan.
Nej, snälla lättlästa böcker med lyckligt slut för mig numera. De kan gärna vara välskrivna, det finns faktiskt sådana böcker också. Deckare där inga barn är inblandade och utan tortyr går också, de brukar sluta relativt lyckligt i alla fall
Ingrid
Ja Ingrid, Majgulls böcker läser man inte för feelgood-effekten ... dock menar jag att det borde vara obligatoriskt för ALLA att läsa hennes i särklass viktigaste bok, "Rosario är död". Gör det du också, fast kul är det inte ...
SvaraRaderaHannele - säjer du verkligen "Kalle regerar" exempelvis? Det gör då inte jag. Gruvligt ful anglicism. "Stefan regerar" kan jag dock acceptera, eftersom hande facto gör det.
SvaraRaderafungerar i sport, varför inte i litteratur:
SvaraRaderaFerrante är den regerande boken i bokmästerskapet