Mitt svar är JA. Tänker att eftersom jag själv blir glad över att se spåren av att någon läst, tittat och tyckt, blir nog andra glada om jag lämnar ett litet avtryck efter mitt besök. Vill man själv ha kommentarer måste man alltså själv kommentera, tror jag – och lever därefter. I ständig förhoppning om att ha fångat någon annans uppmärksamhet. Även om jag envist håller fast vid att jag bloggar mest för min egen skull ...
Bonusfrågan var den här veckan av det enklare slaget: Vad läser du nu?
Till min egen förvåning läser jag en bok av Carin Hjulström, "Kajas resa". Har inte läst henne förut och vet ännu inte vad jag tycker, har bara kommit en liten bit in i historien som verkar åtminstone delvis bygga på en verklig händelse, ett brott som bokens huvudperson (en journalist) fascineras av.
Passar på förekommen anledning på att tacka för din kommentar redan på förhand!
Copyright Klimakteriehäxan
Jag funderar och kommer med kommentar och inlägg på min blogg i morgon.
SvaraRaderaJag håller med dig. Det är viktigt med kommentarer.
SvaraRaderajag gillar kommentarer. både att få och att ge. ibland tycker jag att en lär känna folk lite grann genom kommentarerna. det är kul
SvaraRaderatack själv ❤️ livet utan kommentarer skulle vara bra trist.
SvaraRaderaCarin Hjulström är duktig trevlig göteborgare.
Jamen visst är det viktigt1 Precis som du så skriver jag för min egen skull, jag skulle bli galen annars med allt som trängs i skallen. Men samtidigt så är ju en kommentar en klapp på axeln, ett vad duktig du är. Och det gillar man ju!
SvaraRaderaDet är jättekul med kommentarer, både att få och ge. Bloggandet blir så nycket roligare av utbytet, även om en bloggar mest för sin egen skull ;)
SvaraRaderaJa men visst är det kul med en kommentar. Kajsas resa har jag inte läst men en annan av författaren.
SvaraRaderaDu var väl också med på fotoutmaningarna som hette Helgbilden, eller minns jag fel nu? Hur som helst var det alltid många som engagerade sig i den utmaningen. Och jag har märkt att bloggare som skriver om vardagshändelser också är mycket bättre på att kommentera hos varandra än vad bokbloggare är. Jag har förstås inga bevis för att det är så, det är bara det intryck jag fått. Men om det skulle vara så, undrar vad det beror på..? Är bokbloggare mer upptagna än andra, finns det mindre att säga om texter som gäller böcker, engagerar inte boktexter lika mycket som texter om vardagslivet, så att man inte får lust att kommentera? Hur som helst tycker väl alla att det är roligt med kommentarer.
SvaraRaderaJag uppskattar också kommentarer, men skulle själv vilja bli flitigare att kommentera hos andra.
SvaraRadera"Vill man själv ha kommentarer måste man alltså själv kommentera". Det har du absolut rätt i! Alltså jag menar inte att du kommenterar läsarnas synpunkter på din egen blogg (personligen går jag sällan tillbaka och kollar) utan på bloggarnas egna sidor. Å du - det är inte din starka sida om jag säger så.
SvaraRaderaHåller faktiskt med Annette. Hon är precis som du en "periodare" när det gäller att kommentera hos andra bloggare.
Åt andra sidan är det kanske "ärligare" att inte kommentera inlägg som inte är intressanta hos oss vardagsbloggare.
Som icke bokbloggare kan jag lugnt säga att jag inte kommenterar recensioner särskilt ofta, då jag sällan är intresserad av böckerna bloggarna recenserar. För jag håller med Annettes synpunkt. Boktexter engageras inte lika mycket som texter om vardagslivet, speciellt om de är spaltkilometer långa. Så det jämnar nog ut sig antar jag;-)
Jag försöker kommentera när jag hinner och har något att säga. De hänger lite ihop med varandra.
SvaraRaderaJag kommenterar gärna och vill gärna ha. Men det tar tid och jag hinner inte kommentera så mycket som jag skulle vilja. Jag har skrivit om det på min blogg.
SvaraRaderahttp://mosstanten.se/2018/may/om-att-kommentera-2.html
En kommentar blir ju lite som ett tack för besöket och att man läst vad någon tagit sig tid att skriva. Känns bra tycker jag, även om det inte alltid kanske blir så djupa och avancerade kommentarer. :D
SvaraRadera