Odramatiskt men kul på Dramaten

Äntligen har jag stått på Kungliga Dramatiska Teaterns scen.
Okej då, bara ute i kanten, och det var helt tomt i salongen, men ändå.

Det är hur som helst riktigt roligt att gå på guidad tur i de bakre regionerna, de vi aldrig ser när vi som teaterpublik kliver in till våra platser för att insupa lite finkultur. Ingen skymmer konstverken, mängden kläder i dräktförrådet är svindlande, korridorer mellan tvätteri, perukmakare, teaterchef, loger och uppehållsrum långa och som gjorda att gå vilse i.

Huset stod klart 1908. Det skulle inredas med mycket blått och gult, garderoben försågs med både galoschhyllor och paraplyställ. Kungafamiljen hade redan från början sin loge till höger om scenen, Kungliga Automobilklubben hade en likadan på vänstersidan. Den kungliga används realativt flitigt även numera.

God ordning och reda verkar råda överallt. "Var sak på sin plats" kan kanske vara det inofficiella mottot på Dramaten?
Mycket spring i trappor blir det för både publik och personal. Hiss finns, men den räcker inte till. Därför fördelar man skådespelarnas loger så, att ju äldre man blir, desto närmare scenen placeras man! Men i någon loge fick vi inte hälsa på.

Häng med ändå! Till Dramaten, fast det var tämligen odramatiskt denna gång!

Glada teatergubbar. Finns i marmorfoajén en trappa upp, ett ljust och vackert rum.

Rekvisita ska på plats inför repetition av "Lasse-Maja och Hamletmysteriet".

Premiärlejon har ni väl hört talas om? Det här är ett äkta!

Scenbygge. Kungliga logen till höger, KAK:s till vänster. Gluggarna högst upp kallas oxöga.

Carl Larssons takmålning i marmorfoajén. Men han målade den hemma i Dalarna och levererade den till Stockholm hoprullad.

Sveriges teaterkung som älskade scenkonsterna: Gustav III.
Ni vet han som dog på maskeradbalen 1792.
Min bild gör inte tavlan rättvisa, det är bara att erkänna.

Henrik Ibsens Peer Gynt ska tydligen hem till Norge igen. Packat och klart!

Här är det föredömlig ordning och reda i garderoben trots att den är enorm.

Egna klädhängare i kostymförrådet? Självklart!

Kostymer märks med skådespelarens namn och vilken föreställning den använts i.

En del dräkter väger många kilon. Som denna rikt arbetade historia.

Massor med kostymer kräver tvätt och vård. 

Sär skrivning även på den kungligaste av teatrar. Chefen heter f n Eirik Stubø.

Metallgaller i knähöjd i garderoben från 1908: paraplyställ. Naturligtvis!

"Bergmanåret" syns förstås också på Dramaten, där han arbetat mycket och varit chef dessutom. Här citerad på en kudde.

Ledsna teatergubbar. Inramade i guld och italiensk carrara-marmor.

Copyright Klimakteriehäxan