Gubbar att älska

 Berätta om tre bra romaner där män framställs på ett positivt sätt!
Med anledning av att det i måndags tydligen var internationella mansdagen vill Lyrans Noblesser denna vecka se en tematrio med trevliga karlar, kuliga gubbar eller älskansvärda maskuliner över huvud taget. Och alla måste väl inte heta Ove?

Findus husse är den förste som dyker upp i min hjärna: Pettson, Sven Nordqvists finurlige farbror och kattens vän som alla ungar (inklusive mina) älskar. (Nu har du redan insett att begreppet "romaner" tar jag lätt på denna gång ...)

Och när jag tänker på saken – hyste de inte de varmaste känslor också för Jan Lööfs Skrot-Nisse? Han som alltid hade så spännande projekt på gång, som att bygga en hjulångare tillsammans med Kalle! Han hamnade i teve också, den gubben.

För att inte tala om Morfar, han som försökte bli en riktig sjörövare men som hamnade i klistret och blev räddad av sitt eget barnbarn!

Där fick jag faktiskt ihop en triss i ess, väldigt svårslagen, med underbara manliga förebilder för barn att komma ihåg. Jan Lööf är en gudabenådad författare och tecknare/illustratör, hans bilder är sprängfyllda av noggrant iakttagna och återgivna detaljer och det går att prata länge om det man ser på boksidorna. Det har han gemensamt med Sven Nordqvist.

Lööf har fått välförtjänta priser i högar och när han härom året plötsligt pekades ut som en fördomsfull typ som skildrade främmande fåglar på "fel" sätt var det svårt att inte bara sucka och önska att det inte skulle hejda hans kreativitet.
Det har det inte gjort, tror och hoppas jag.

Copyright Klimakteriehäxan