Vart tog säsongerna vägen?

Är det bara jag som undrar: Vart tog säsongerna vägen?
Jag minns tydliga gränser, start- och slutpunkter.
De finns inte längre.

När jag var barn dök cyklamen i kruka upp till min födelsedag, i november. Nu kan man köpa dem i augusti redan, eller rent av lite när som helst. På min namnsdag, i juni, brukade jag förr i tiden  föräras kvistar av en speciell syrén. På senare år har den varit utblommad i maj.

Och det gamla uttrycket "mellan hägg och syrén" kan ju ingen ung eller nyanländ människa någonsin begripa, för det gapet är sedan länge överbryggat.
Sedan har vi semlorna. De där mandelmassefyllda gräddbullarna hörde fastan till. Nu dyker de gärna upp i mellandagarna, som vore vi alla kunder i Rotas bageri, tillsammans med Ture Sventon.

Lussekatter äts lämpligen, det hörs ju på namnet, i lucia- och juletider. Men om det nu ens kan kallas för säsong så bryter den ut i oktober.
Kräftätandet hade skarpa datumgränser en gång i tiden. De djupfrysta finns idag alltid att tillgå för skaldjurens vänner. Surströmmingen begränsar sig själv lite grand, eftersom den måste ruttna klart innan burkarna öppnas. Men tidigare årgångar kan ju ätas, om de överlevt.

Alternativ kräftnubbe.

Tulpanerna sedan! De första, röda, skulle dyka upp lagom till julbordet. Men blomsterodlarna har sett sin chans och tagit den: tio tulpaner i blandade färger kostar en femtilapp, extrapris, titt som tätt. Förresten så har Gröna Lund sitt nöjesfält öppet nu under höstlovet. Vet inte när de kom på att ett typiskt sommarnöje kan dra folk även i ösregn och höstlig snålblåst.

Nå, hur har vi det med adventsstjärnorna då? Tja, jag ser en grannes fönster där stjärnan tänds varje kväll oavsett årstid, fast den syns förstås sämre på sommaren. Har kompisar som låter stjärnorna sitta uppe till långt in på våren eftersom "de lyser så mysigt". Och poinsettiorna, de blommande julstjärnorna, har också fått sin storhetstid förlängd sedan man suddat i kanterna och tagit fram dem i nya färger.

Då har jag ändå inte nämnt julskyltningen. Den som var den stora utmaningen för alla butiker, där man dukade upp efter bästa förmåga på första söndagen i advent. Då, men först då, skulle de extra gatubelysningarna börja glittra. Önskelistorna skulle fyllas på, lite glögg hjälpte till att hålla värmen, vintermössan fick kanske komma ut för första gången.

Den enda säsongsvara jag kan komma på som tappat mark är fastlagsriset. Dels är miljövännerna (med rätta) på krigsstigen mot äkta fjädrar, dels verkar fascinationen för denna dekoration ha avtagit rent generellt.  Fast när ungarna var små var det en kul grej.

En del av de där säsongerna har förändrats i takt med att klimatet påverkats av yttre faktorer. Men många andra har fått utsuddade gränser av rent kommersiella anledningar.
Visst är det väl lite synd? Eller så sitter jag bara fast i "så-var-det-förr"?!

Julstjärnor i traditionell kulör.

Copyright Klimakteriehäxan