Men den här gången var det inte de lokala nyheterna som drog intresset till sig.
Det visade sig att min mans blick hade fastnat på vinjetten "Träffen" och det som fanns i spalten under den. Kontaktannonser! Jag trodde nog att de praktiskt taget var utrotade vid det här laget, i stenhård konkurrens med Tinder och andra dejtingsajter på nätet. Men icke! Här fanns tre erbjudanden: män som söker kvinnor, eller kvinnor som söker män. Plus några män som söker andra män.
De yngsta som finns med här är i 40-årsåldern, men majoriteten verkar tillhöra gruppen 60+. Och nog verkar det gå att hitta pärlor ... eller vad sägs om "charmig grevinna" som önskar "bekantskap med gentleman". En 76-årig dam söker manligt sällskap "för att prata, äta gott med och så där." Vad "så där" betyder framgår inte.
En "mogen man" vill ha med sig en dam på parträffar. Han är 60+ "och ser bra ut". Här erbjuds också en 61-åring vars idealkvinna är "stor, kraftig och helst längre än mina 172 cm. Du är mycket bestämd och har egna åsikter. Här finns en ödmjuk man som vill ta emot dig." Kanonchans för rätt person, självklart!
Och så har vi den ensamstående kvinnan på 72 som söker "en generös gentleman som gärna bjuder på middagar på fina restauranger". Jo, gratis har väl alltid varit gott?
Allra trevligast låter lockropet från "långbent gumma, något kantstött men fortfarande kreativ". Hon söker en man med samma egenskaper, för promenad i Alperna eller Wagneropera ...
En karl söker en manlig bekant med en intressant specifikation: vederbörande ska inte ha vare sig mustasch eller skägg. Det begränsar förvisso utbudet i en tid när så otroligt många herrar låter ansiktsbehåringen bre ut sig, i slöskägg (sådant man inte bryr sig om, av talibantyp) eller snyggskägg (sådant som ansas noggrant).
Tyvärr lär vi andra tidningsläsare få sväva i ovisshet om hur bra träffsäkerhet de här annonserna har. Men jag tycker ändå det var lite skojigt att upptäcka att inte all dejting sker digitalt numera. Den som tänder på de här annonserna får sköta det praktiska per telefon, och tidningen påpekar att det finns fler annonser än de som trycks i tidningen.
Så för den som tvekar inför att byta ensamhet mot tvåsamhet digitalt och söka sitt hjärtas drottning eller kung nätledes är det bara att kontakta Mitt i-tidningarna!
Vid Alla Hjärtans dag anonseras det mycket, min far hittade sin andra fru i en vecktidningsannons, typ för trettio år sedan, ett av barnen hittade sin partner i tinder, vet många vänner som har lyckats riktigt bra ❤️
SvaraRaderaJa att hitta partner på nätet, det gör ju folk hela tiden numera. Men gammaldags annonser tyckte jag inte jag lagt märke till på länge.
RaderaGud såååå jag skrattade nu! Ja, jag gick till och med till köket och kollade i en av mina två lokaltidningar som kom igår och som jag alltid läser hur många kontaktannonser jag kunde hitta.
SvaraRaderaKan lugnt konstatera att här "i stan på landet" finns det hela 17 personer som vill träffa någon för olika "ändamål";-)
Precis som hos dig var den yngsta 43 år och en äldsta 72. Annonserna du skrev om fanns med också. Mitti sammankör ju "Träffen" i alla sina tidningar i stor-Stockholm.
Tycker också att det är charmigt med gamla, hederliga kontaktannonser. Minns Gula Tidningen som innehöll spaltmeter av dom.
Man får hoppas att åtminstone några får svar - så att inte alla bara gör som du och jag, ler/skrattar ...
Raderamer tragiskt med fulla ensamma sökande ungdomar krogen
Radera