Visst läste vi om både tomtar och troll (Pomperipossa var länge en favorit) för barnen, men vi påstod nog aldrig att Tomten med stort T var den som fixade julklapparna. Möjligen berövade vi därmed våra ungar en bit traditionell barndomsjul, men jag tycker så här snart trettio år senare att de verkar ha klarat det rätt bra.
Sedan kan det ju faktiskt också vara en betoningsfråga. Avser vi Tomten, med starkt tryck på första stavelsen, eller är det vi tänker på tomten, beteckningen på en bit mark, med lite mindre kraft i de första tre bokstäverna? Om man ska bjuda på en egen bild till Gems Weekly Photo Challenge med tema TOMTEN blir det första alternativet ett svårfångat motiv.
Alltså passar jag på att visa var jag bor. Det är förstås en överdrift att kalla marken huset står på för "vår tomt", men tomtmark är det definitivt. Och när man tittar "hemåt", tvärs över Årstavikens vatten, tycker jag att det är riktigt fint! Den tomten tror vi på!
 |
| Den här tomten mötte mig i Göteborg ifjol. Fin! Men någon färsk tomtebild kan jag inte bjuda på. |
Jag funderade en god stund , vilket skulle jag välja tomten eller tomten. Eftersom jag inte längre har någon tomt att visa upp blev det en sommarklädd tomte som kränger souvenirer. Honom tror jag definitivt inte på. Han borde sitta i tomteverkstaden så här års och fixa julklappar.
SvaraRaderaVi kanske borde sitta i den där verkstan, lite fler ??? :-D
Raderatror på spöken också, jobbat på min tomt idag
SvaraRaderagrav accent har finnar svårt för
RaderaSpöken????????????????
RaderaDe båda orden är synnerligen besläktade. Om vi bortser från jultomten ett slag, och tänker på den "riktige" tomten, den där vresige figuren i grå kläder som fanns på gården, så kallades han från början tomtegubben, det vill säga gubben som fanns på tomten. Senare blev ordet Tomten med en annan betoning än den som gäller markbiten.
SvaraRaderaFör mig var det självklart att ha en jultomte som kom med julklapparna till mina barn. Jag ville ge dem en jul som liknade min egen barndoms jul. Våra jultomtar, som har sin grund i Jenny Nyströms tomtar, där hon gjorde tomten lite gladare och satte en röd luva på honom har tyvärr börjat trängas undan av Santa, som har en helt annan bakgrund.
Det är ingen urgammal idé att en tomte kommer med julklapparna. I Elsa Beskows bok Petters och Lottas jul är det julbocken som kommer med klapparna.
Ja Santa Claus hör definitivt inte hemma här hos oss, tycker jag! Men jag trivs ändå med sagofiguren tomtegubben. Och jul blev det ju ändå ...
RaderaJa, det är frågan det, vad ska en tro på .... Tomten på tomten är hur som där och syns den så finns den ju - åtminstone denna typen.
SvaraRaderaJo så är det ju förvisso!
RaderaDu viser ein søt tomte/nisse.
SvaraRaderaEg er ingen nissetilhenger og har lite pynt med slike.
Till julhelgen kommer tomtar fram hos mig, men i måttliga mängder!
RaderaEn sån fin och ovanlig tomte du sprang på i Göteborg. Fin utsikt från tomten. :-)
SvaraRaderaAlltså i själva verket är "min" tomt den markbit med hus man ser på andra sidan vattnet! Så det är lite tvärtemot vad du trodde ...
RaderaOjojoj! Nu är du inne på känslig mark! Elller kanske tomt i detta fallet ...
SvaraRaderaVissa anser att det är skadligt och att det är ljug och lurendrejeri att säga till sitt barn att Tomten (nu pratar jag om han med luva och stort T) ens finns.
Själv väljer jag att anse och tro och välja att han finns även för mitt hjärta säger det även om hjärnan säger annat. Sonen är som jag, han har valt att vara med på det hela med kakor och listor.
Världen behöver mer saker att förundras över! Och jag tycker det är en gåva att kunna känna så! Jag har kanske valt bort andra saker att tro på men jag avundas dem som kan tro och den trygghet det verkar skänka dem.
Så jag väljer att tro att tomten finns där i vinternatten, att älvorna dansar i den disiga tidiga morgontimman ...
Som tur är får man välja! Och jag fortsätter väl att vara familjens tomte, i och med att det är jag som fixar klapparna till julafton.
RaderaDet inlägget gillar jag skarpt, speciellt din inställning till Tomten. Är av exakt samma uppfattning!
SvaraRaderaÅ Tomten som står på tomten är ovanlig rolig faktiskt. Den köper jag;-)
Den där ristomten hade totats ihop vid Gbgs Central. Och tomten jag bor på ser du alltså långt bort i fjärran, på andra sidan vattnet.
RaderaStåtlig gransristomte du mött. Jag tror också på tomten...ja, den jag ständigt förändrar med nya växter=) Du ha en bra dag!
SvaraRaderaJag är ju balkongbonde, med varierande framgång ... en stor tomt skulle inte må bra i mina händer ...
RaderaHeisann, ja, vi kan jo fortsatt fundere ....
SvaraRaderaSpännande tankar! Och det är roligt att leka med orden och dess innebörd. Är det den "Tomten" som ev. kommer med julklappar eller är det "tomten" - marken vi menar. Kanske både och. Jultomten har jag nog aldrig trott på och eftersom jag vuxit upp delvis där man inte firar jul så har jag inte heller saknat denna varelse. Men för barnbarnen här i Sverige var Tomten viktig, Men det har även tomten varit på landet för deras del.
SvaraRaderaJag tycker du löste veckans tomt-utmaning med den äran!
SvaraRaderaVilka djupa funderingar som jag egentligen aldrig tänkt så mycket på. Grantomten är verkligen fin men jag förstår att du inte ser så många tomtar just nu, de håller sig gömda tills det blir kallare och mörkare tider.
SvaraRaderaEn filosofisk betraktelse av ordet, kul att ta del av funderingarna Fin grantomte.
SvaraRadera