Djärva kvinnor som berättar spännande historier

Det har varit tomt i Mias bokhörna i nästan en hel månad. Nu visar det sig att hon varit sjuk, riktigt illa däran, men nu är den pärsen över och Helgfrågan tillbaka! Bra när det blir ordning på torpet igen.

Som vanligt blir det en huvudfråga och en liten extra bonusundran: Har ni läst något bra på sistone? är den första.
Jo, men jag har inte läst färdigt än! Har en bit kvar i "Två systrar" av Åsne Seierstad. Har skrivit om den innan och menar på fullt allvar att den borde läsas av alla. Det är sorgligt och upprörande men framför allt upplysande. Om två norsk-somaliska flickor som rymmer från hemmet i Oslo för att gå in i IS.

Jag har stuckit emellan med någonting helt annat: barn/ungdomsboken "En rackarunge" som den numera riktigt berömda Ester Blenda Nordström skrev för att stärka sin kassa. "Ett jävla solsken" heter boken om Ester Blenda som satt henne på den nutida listan över kvinnor som förändrat historien. Hon var Sveriges första "wallraffare" som journalist på Svenska Dagbladet och en sann äventyrerska dessutom, förtjänstfullt (och August-prisat) skildrad av Fatima Bremmer.

I barnboken med en 13-årig huvudperson lär man känna Ann-Mari, som uppvisar klara likheter med Ester Blenda själv och som ibland påstås ha inspirerat Astrid Lindgren när hon skapade Pippi Långstrump. "En rackarunge" kom för exakt ett hundra år sedan, 1919!

I kölvattnet efter succén med "Ett jävla solsken" har nu Ester Blenda Nordströms böcker tryckts upp i nya upplagor av förlaget Bakhåll. Det är reportage från Sibirien, om livet bland svenska samer, på resa i Amerika och så förstås debuten "En piga bland pigor".

Jag kan se en liten likhet mellan nutidens norska Åsne Seierstad och den djärva svenska reportern från förr. Båda har vågat söka upp svåra historier och tagit stora risker för att kunna berätta dem.

Och så var det ju bonusfrågan då. Det är ju Alla pappors dag på söndag. Firar ni fars dag? undrar Mia.
Min egen pappa brukade jag absolut fira, det var ju så eländigt att han var född på julafton och därmed gick miste om födelsedagskalasen och 
-presenterna, för hans dag drunknade i julfirandet. Hade han varit i livet skulle jag fortsatt fixa både tårta och present!
Numera är firandet tämligen behärskat, både på Mors och Fars dag. Bara att hacka i sig ...

Copyright Klimakteriehäxan