Rosens taggar tar tag i mina kläder när jag leker detektiv och söker efter den där gäckande stammen. Men den finns ju inte! Gömmer sig inte bakom spaljén. Döljs inte av andra grenar. Detta verkar helt enkelt inte klokt.
Till sist hittar jag mysteriets lösning. Längst ner vid marken har busken skickat in en trevare under brädfodringen. Och där bakom, i mörker men skyddad för vind och kanske också kyla, har grenen växt i över två meter för att hitta dagsljuset igen.Nog måste man bli lite imponerad av växters kraft. Som när maskrosorna spränger asfalten eller när späda örter gror där det inte syns nån jord.
Nu har sekatören och jag gjort vårt. Den spänstiga och djärva grenen är borta. Vill ju inte att rosen ska spränga husväggen ... men hoppas förstås ändå på nya blommor i sommar, lika många, lika blodröda, lika fina som tidigare år.
kan bli lika besvärligt som hackspett - maken låter mig inte ha växter nära huset
SvaraRaderaOj - det trodde jag inte! Då gjorde jag rätt som högg av den i alla fall!
RaderaJamen oj! Det där har jag också varit med om fast då letade det sig emellan in under aluminiumfasaden vi hade på vårt hus i S. Och så var det en thayberry som lekte rövare med mig.
SvaraRaderaAtt växter spränger sig igenom asfalt eller växer i en liiiiten liten springa på bergets sida, det är så otroligt fascinerande!
Växtkraft är verkligen otrolig! Hoppas min ros håller sig i skinnet framöver, hur gick det med dina buskar?
RaderaDe är säkert icke befintliga eftersom grunden på huset skulle göras om ...
RaderaVisst blir man imponerad över växtkraften! Tyvärr tycks den kraften vara som allra starkast hos ogräs... ;-)
SvaraRaderaHa en fin start på veckan!
Ja, detta hade jag svårt att fatta ... en så lång "stam"!!! Tack, önskar dig en härlig vecka också förstås.
RaderaSnacka om växtkraft, helt otroligt. Å i ditt fall pratar vi inte ens ogräs eller maskrosor.
SvaraRaderaTycker du var aningen grym där med att "döda" den fina grenen. Den hade förtjänat att leva vidare tycker jag.
Grymt? Ja, kanske. Men den skulle ju ha blivit grövre och det hade blivit krig med brädorna ... och jag valde att värna väggen. Det räcker så bra med hackspetthål.
RaderaSvar: Engagerade en bloggkompis (http://nacka144.se/) som har fotat Hacke på sin tomt. Han lyckades inte kommentera hos dig, men skrev ett mejl till mig istället Här får du hans story:
SvaraRaderaHej BP!
Jag kan inte kommentera på hennes sida, så du kan väl länka vidare.
Jo jag har mycket hackspettar i min omgivning, mot baksidan har jag typ 5-6 meter till skogen, närmsta granne därom är ca 6 km. I en triss publicerade jag tre hackspettar på samma bild i vårat fågelträd vi sätter upp varje år. När jag byggde hade jag en jäkel som ville skämta med mig, det var som Hammarslag inuti när jag var på övervåningen. Jag rusade till fönstret tre gånger och till slut fick jag se den fina pippifågeln flaxa iväg, jag fick ytterst få skada. Kollade upp varför den gav sig på hus, men jag hade ju nytt virke typ. Däremot kan jag haft någon sladd som var dragit för någon lampa/belysning som gjorde resonans. Däremot fick en kompis stora problem för många år sedan. Han hade samma problem, de satte upp först en plåtbit över hålet men den hackade bredvid. Därefter tog de kontakt med polisen som kom och tittade. De beslutade att komme med ett gevär och skjuta fågeln. De kom en dag och precis den dagen var fågeln borta för alltid. Så mitt tips kolla med polisen. Nästa steg är att bli laglydig och prata försiktigt med en person med vapen. Och inte sprida till någon.
Vänligen Åke
Tack! (undrar varför han inte kunde kommentera, det kan enligt mina inställningar alla) Stockholmspolisen brydde sig? Otroligt! Annars trorjag att kommunerna ska ha nån sorts miljömänniska man ev kan få hjälp av, men det kostar. Och vem vet hur många utryckningar som kan behövas ... Sen har ju den jäkeln inte precis några fasta tider, även om det brukar bli en trumkonsert vid 9-tiden på morgonen. Håhå jaja, vi får se hur det går!
Radera