Det här skrev jag här på bloggen på Valentins dag år 2006. Inget har ändrat sig under de femton år som gått. Faktum är att trots att jag är en obotlig godisgris är just denna dags allra vanligaste firarsnask inget jag uppskattar på riktigt, även om jag kan förstå att det kan finnas en hjärtevarm tanke bakom. Men tacka vet jag choklad! Hoppas din hjärtedag blir fin!
Geléhjärta? Nej tack!
Inte ett gelehjärta.
Bara inte det.
Vem har tutat i hela Sverige att man ska äta gelehallon i form av hjärtan på Alla Hjärtans Dag?
Lunchrestaurangen bjuder på dem.
Arbetsgivaren ställer plötsligt fram en ask i fikarummet.
Mataffären har en skål i kassan.
Och allt man får i sig är ett knippe kemiska onyttigheter. Det smakar bara sötslisk. Inte bra för något – absolut inte för hjärtat.
Bara inte det.
Vem har tutat i hela Sverige att man ska äta gelehallon i form av hjärtan på Alla Hjärtans Dag?
Lunchrestaurangen bjuder på dem.
Arbetsgivaren ställer plötsligt fram en ask i fikarummet.
Mataffären har en skål i kassan.
Och allt man får i sig är ett knippe kemiska onyttigheter. Det smakar bara sötslisk. Inte bra för något – absolut inte för hjärtat.
Nej, gott folk, fram med något bättre.
Vad som helst.
Bara inte gelehjärtan.
Annars önskar jag alla en trevlig 14 februari.
Copyright Klimakteriehäxan
Vad som helst.
Bara inte gelehjärtan.
Annars önskar jag alla en trevlig 14 februari.
Copyright Klimakteriehäxan
Delar din syn på geléhjärtan.
SvaraRadera