Blågult i bokväg

Det handlar bland annat om efterdyningar efter nationaldagsfirandet i går. Plus lite landskamper i sportens värld. För nu vill Ugglan att det ska vara gult & blått på bokomslagen i denna veckas tisdagstrio.

Konstaterar att det inte dräller av blågula böcker i mina hyllor. Men några måste ju finnas ...? Klart fler blå än gula dock, det minns jag att vi tog fasta på när min första bok skulle få sitt omslag, som ju är gult (du ser den en bit ner i min vänsterspalt) men som jag hoppar över här, lite klädsamt/blygsamt (eller nåt :-D).

"Kådisbellan" är en rätt märklig bok, gul på utsidan förvisso. Författaren, Roland Schütt, har fått den att hänga ihop på ett finurligt sätt som gör att det är svårt att ta paus i läsningen. En självbiografisk uppväxtskildring, även Schütts debut, med både humor och allvar. Blev också film.

Ljust blå är Hasse Alfredsons "Lagens långa näsa" som innehåller 21 kriminalberättelser. Berättare är den pensionerade poliskommissarien Albin Winkelryd och han drar sig till minnes sina mest fascinerande fall. Kanske finns här det perfekta brottet ...? 
Därmed är det blågula, svenska, avklarat för denna gång.

Intensivt blå är "Kane and Abel" (på svenska "Rivalerna"), den första i en serie om tre romaner som jag bara slukade någon gång på 80-talets mitt. Förmodligen var detta det första jag läste av den märklige britten Jeffrey Archer, som sprutat ur sig nya alster sedan dess. Enligt Wikipedia har han idag sålt 320 miljoner böcker. Svårslaget! Men han är en riktigt underhållande författare, både när det gäller politiska thrillers och annat. 

Om/från det blågula Ukraina har jag inte läst en enda bok. Än. Känner inte till en enda författare. De finns naturligtvis. Och man kan anta att nya böcker börjar droppa in, med berättelser om händelser både före och efter den ryska invasionen. Inga feelgood-historier att se fram emot, tyvärr. Nu har kriget pågått i tio veckor!

Copyright Klimakteriehäxan