Tintin i Stockholm

Tintin är en av Sonens mest älskade litterära figurer, kanske den ende rent av (efter Alfons Åberg ...) Vet inte vad det var han föll för, men han samlade med mitt benägna bistånd på sig samtliga 22 Tintin-album som finns på svenska och han har dem alla kvar i hyllan. 

Det handlar om, det vet ni förmodligen, en journalist som reser världen runt i sällskap med sin lilla hund Milou. Kanske bidrog en annan för historierna mycket viktig figur, kapten Haddock, och hans lustfyllda eder till min sons förtjusning, jag vet inte riktigt. Köpte Haddocks ordbok en jul, där finns de alla listade, från alabasterskalle till ökenråtta.

Nu får jag genom bloggarkollegan Ditte veta att det finns en Tintin-utställning i Stockholm, på Bar Brillo vid Humlegården. Konstnären som ställer ut är Owe Gustafsson och han har verkligen hittat sin egen Tintin-nisch: han har fastnat för figurens spretande hårtofs och placerar in den lite både här och där, med Hergés godkännande!

Men Tintin har minsann synts i Stockholm förr. Jag råkade för länge sedan hitta affischen "Tintin i Stockholm" och den köpte jag, satte i ram och gav Sonen i present. Naturligtvis gillade han den! Och gillar den fortfarande, jag frågade nyss och han vill inte att den ska försvinna (den finns kvar hemma hos oss) trots att den blivit lite solblekt. Men den får köa för att komma upp på en vägg igen.

Förgäves har jag försökt få veta vem som placerat den lille belgaren och hans hund på bron över vattnet med Stadshuset som bakgrund, men jag har misslyckats. Nu ska jag försöka locka sonen till Bar Brillo för att titta på Tintins hårtofsar! Tack för tipset, Ditte!

Copyright Klimakteriehäxan