Nu ska vi förpassa oss till forntiden ... för det blir utan tvekan resultatet för den som vill svara på Elisa Matildas fem fredagsfrågor denna gång:
- Minns du hur du firade din 5-årsdag? Nej, det var ju faktiskt rätt länge sedan.
- Vilka fem saker från barndomen har du i förråd/källare? Min första egna bok, "Kattilina och hennes bröder". En röd sammetsklänning med vita blommor och en rosa stickad klänning, i storlek kanske tre år, båda gjorda av min mamma. Ett armband jag fick i present, med röda stenar som jag var övertygad om att de hette "rubiner". Ett par små skor som sitter på väggen tillsammans med övriga familjemedlemmars skor i liten storlek. (Bild nedan)
.jpg)
- Hur firade du din födelsedag för fem år sen? Sonen bjöd på middag, hemlagad. Han är bra på det.
- Vilka fem kända personer skulle du bjuda på ditt nästa kalas? Pass på den! Kan ju inte bjuda folk på party bara för att de är kända, eller hur?
- Har du just nu fler än fem saker på din önskelista? Nej. Där står: hälsa (för mig, min familj, mina vänner och i princip alla andra), en trevlig resa, en fin sommar. Det lönar sig föga att önska livet ur Putin så jag väljer att inte lägga någon energi på det.
.jpg)
 |
| Övre vänstra hörnet: Makens finskor. Till höger en gummistövel som båda våra barn använt. I mitten: Dotterns vita snörskor och mina "tossor". Längst ner stövel nr 2 och Sonens sandaler. Allt på en trasväv som Dottern gjort på fritids. |
har en en rad yngre syskon har en ofta inte mycket kvar sedan barndomen. jag önskar mig inga saker. de är mera resor och samvaro med syskon, barn och barnbarn
SvaraRaderaJag hade inga yngre syskon, så mina prylar gick inte i arv. Däremot minns jag hur vi skickade saker till Ungern 1956, där försvann nog ett och annat.
RaderaVilken bra väggbonad! Jag har av diverse flyttekniska skäl inte något sparat från barndomen. Maken har inte heller, men det är mer av ointresse. Däremot har vi svärfars skor från 1908 - välarbetade grejer.
SvaraRaderaNär jag ibland ser kändisar bjuda på fingerad middag i Gokväll, funderar jag på vilka jag skulle bjuda - helt ofarlig tankelek eftersom jag vet att det aldrig blir aktuellt. Det är en svår fråga, för mina käraste vänner, som jag skulle vilja bjuda, skulle nog inte vara så intressanta för allmänheten.
Men tänk att få bjuda Jesus, Putin, Trump, moder Teresa och drottning Elisabeth - vilket härligt gäng.
Jag har också lekt med tanken på en Gokväll-middag och kommit fram till att det vore rätt svårt att göra den gästlistan, trots att den är kort.
Raderaom det fanns något kvar efter alla flytt så fick min lillasyster det.
SvaraRaderaHoppas hon uppskattade det!
RaderaDet första paret skor finns kvar; alla våra 4 barn hade samma skor det första året!
SvaraRaderaDå är de värda en plats där de syns!
RaderaHärlig väggprydnad! Visst önskar man att alla ska få vara friska och må bra, alla utom någon då.
SvaraRaderaJo när hälsan sviktar är det lätt att tappa hoppet. Jag är - hittills - lyckligt lottad.
RaderaDet var då en riktigt rolig idé med att hänga upp skorna på en trasmatta. Så kreativ du är:-)
SvaraRaderaKul att du kom ihåg vad du gjorde på din födelsedag för fem år sedan. Undrar om du "rådfrågade" din blogg;-)
Det riktigt roliga är att för bara några veckor sedan var en väninna här på besök. Då kom jag på att visa henne min "skomatta" som hon inte lagt märke till tidigare. Och så tackade jag henne för inspirationen. Hon såg helt oförstående ut! Medan jag har för mig att hon hade gjort något liknande på sin vägg för många år sedan - fast det kände hon själv absolut inte igen.
RaderaNej, rådfrågade inte bloggen, skriver rätt sällan om mina egna födelsedagar (tror jag i alla fall). Ooops, nu kollade jag ändå! Och just denna gång skrev jag något! Dock inte om maten Sonen lagade,
https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2018/11/uppvaktad.html
PS Väninnan gillade också idén fast hon inte tog åt sig äran ...
RaderaVilken underbar vepa med minnen du har hängande! När du nu skriver så här så minns jag faktiskt att jag har en bebissko i en liten ask någonstans. En ljusblå, ville de ha en pojke tro? Nackdelen med att vid unga år flytta många gånger är att man lätt slänger saker man senare ångrar. Men, sånt är livet!
SvaraRadera