ATT LYSSNA ÄR OCKSÅ ATT LÄSA
Min relation till ljudböcker är den bästa tänkbara, och jag kan bara önska dem lycka till som inte ännu upptäckt det här sättet att läsa. Det är nämligen ingen ersättning för att läsa pappersböcker, inte alls, men det är ett utmärkt komplement!
Jag lyssnar när jag går på promenad eller sitter i en solstol (det händer förstås alltför sällan) och längre bilresor blir kortare med en ljudbok. Inläsarens röst är superviktig, ibland råkar man ut för någon som inte verkar ha sin hjärna påkopplad alls medan inspelningen pågår – då får man ge upp, helt enkelt. Och leta upp ett tryckt exemplar.
En bra uppläsare måste ha kollat uttal på "konstiga" namn, exempelvis. Måste förstå vikten av en paus. Måste ha vett att testa vilket ord i en mening som verkligen ska betonas. Märkligt nog är det långt ifrån alltid som författare som läser sin egen text behärskar de här grundläggande faktorerna, jag ska av snällhet inte nämna någon särskild ...
Ska jag lyfta fram någon som aldrig gjort mig besviken blir det Torgny Lindgren. Ingen överträffar hans västerbottniska språk som rymmer så mycket humor och klokskap. Samma sak med Astrid Lindgren. Jag fick en gång tillfälle att fråga om hur hon såg på olika tolkningar av sina böcker. Hon plirade vänligt på sitt typiska sätt och sa: Tja jag tycker nog att jag läser rätt bra själv!
Helt klart är att många författare väldigt gärna vill läsa in sina egna texter. Råkar känna till en som dock fick nobben av sitt förlag, trots goda försäljningssiffror: hen gjorde en provinspelning. Den blev inte godkänd. Anledning: hen hade en mage som kurrade, högt och oavbrutet ... Annars menar jag att "korrekturlyssning" slarvas det ofta med, hos både stora och små producenter.
Höjer gärna en stor varningsflagg för "kända skådespelare" som för rejäl betalning harvar igenom vilken text som helst, utan minsta eftertanke. Även här har jag gott om exempel, men det tjänar knappast någonting till att peka ut någon. Rolf Lassgård brukar jag dock gilla, liksom Cecilia Nilsson.
Vill gärna tipsa om två ljudböcker som fått mig att glömma tid och rum: Staffan Göthes inläsning av Björn Larssons fenomenala roman "Drömmar vid havet" och dessutom Jennifer Clements "En bön för de stulna" (A Prayer for the Stolen) med Hanna Schmitz.
Närmast i min hylla med väntande ljudböcker (jag köper dem second hand och lägger på lager, när vi lyssnat går de vidare) står "Lady Chatterleys älskare" av D. H. Lawrence, inläst av Sven Wollter. Det ska bli spännande, har inte läst den förut.
 |
| Här något som aldrig går i för många repriser: en av vårens första underbara solglimtar, även kallad vintergäck! |
Copyright Klimakteriehäxan
Visst kan repriser vara bra. Gillar dina tankar här.
SvaraRaderaTack! <3
RaderaDu skriver ju själv att du lyssnar när du går på promenad. Du läser inte när du promenerar med hörlurar. (Fast det är min åsikt, som du givetvis inte behöver dela.)
SvaraRaderaMen jag säger ändå att jag läser. Fast med öronen.
RaderaOj jag visste inte att hon ställt denna fråga. Men du har så kloka svar så det gör inget, En bön för de stulna låter som ett bra tips.
SvaraRaderaAllt av Jennifer C är bra trips!
RaderaÖnskade att jag kom ihåg hur jag kommenterade förra gången... Rent allmänt så är det absolut inget fel på favoriter i repris;-)
SvaraRaderaAtt lyssna är INTE att läsa. Det har jag sagt förut, men jag tvivlar om du anser att svaret är en favorit i repris;-)
Nä jag menar ju att det bara är olika sätt att läsa!
Raderamuntligt berättande är gammalt, icke-läskunniga barn lyssnar på böcker, vilket kan likställas med läsande, min blinda kompis lyssnar på böcker, för honom samma som läsa, han kan även läsa med fingrarna
SvaraRaderaHuvudsaken är ju ändå att man läser - sen kan väl metoden kvitta.
Raderalyssna blir inte samma upplevelse som att läsa. jag blandar gärna
SvaraRaderaHelt sant. Och jag fortsätter blanda.
RaderaAtt lyssna är ju också ett sätt att läsa på, att ta in. Ibland har det hänt att någon författaren har läst sin bok i radion och jag upplever det som trevligt och fint att ha någon att lyssna på när jag gör någonting annat, ibland sätter jag mig ner och är med i det berättade mera intensivt. Jodå, visst är det ungefär detsamma som att läsa böckerna. Enligt mitt förmenande.
SvaraRaderaHelt överens!
RaderaProblemet med att blanda ihop läsa och lyssna kan vara att läsa knuffas bort av lyssna. Svårt läge för alla med hörselskada när textning ersätts av dubbning t.ex.. Har märkt att det alltmer går åt det hållet tyvärr.
SvaraRaderaVa, gör det? Har jag inte märkt! men det är väl mest barnfilm som dubbas eller??? ser inte så ofta såna numera ...
Radera