Har gett mig i kast med den omtalade och tämligen enhälligt (fast inte alldeles) hyllade "Färskt vatten till blommorna" (Changer l´eau des fleurs) av Valérie Perrin. I den hittar jag Veckans mening, den som får mig att reflektera en extra sekund när jag läst den – precis så som Skriv-Robert vill att det ska vara när man plockar upp
hans utmaning.
Ett vackert namn hindrar inte någon från att vara en skitstövel.
Copyright Klimakteriehäxan
spontant tänker jag på en obildad man som höll på välta hela Svenska Akademien, Klubben av Matilda Gustavsson beskriver händelserna bra
SvaraRaderaEn association man lätt hänger med i! Lysande bra bok det där.
RaderaSå sant, så sant. Det samma gäller ett vackert ansikte. (Tur man inte begåvats med det...)
SvaraRaderaJa ja ... du vet ju att skönheten ligger i betraktarens ögon!
RaderaFina titlar är heller ingen garant för något galant.
SvaraRaderaSå sant!
RaderaFriskt vatten till blommorna ligger i min läshög. inte mycket här i världen som är vad det ser ut att vara
SvaraRaderaHar just läst ut den. Riktigt imponerad av hur författaren håller ihop de olika trådarna, Hade inte tråkigt en enda minut när jag läste - och då är det ändå en tjockis.
Radera