Nu blir jag tvungen att ta mig en funderare. Lyssnar mycket mindre på musik nu är förr i livet, vet inte riktigt varför men så är det. Och de musikmänniskor jag uppskattat mest har kanske inte gjort mig direkt glad, de har varit härliga ändå?!
En som alltid piggat upp mig när jag hört honom är utan tvekan Povel Ramel, en virtuos både på pianots tangenter och med orden han skrivit till sina melodier. "Håll musiken igång" kommer att förbli oöverträffad, precis som "The Birth of the Gammeldans", båda superbt levererade tillsammans med Monica Zetterlund.
Råkar jag ut för en riktigt härlig New Orleans-aktig jazzlåt tycker jag också att världen ljusnar ett snäpp. Det är något med rytmerna, med spelglädjen som alltid lyser igenom, även om det är begravning.
Minns ni Berndt Staf? Det gör jag. Hans LP "När dimman lättar" var ett enda stort lyckopiller på den tid det begav sig. Största hitten var "Familjelycka". Han skulle ha gett oss massor med evigt gröna glada låtar om han fått leva vidare.
Ntionaldagen, vi ska åka spårvagn och lyssna på Göteborgs Symfoniker i Slottskogen
SvaraRaderaLåter trevligt. Vi har fikat med båda barnen och barnbarnen! Men utan musik.
Raderablöt fin konsert
Raderavi missade inte Skansen heller
RaderaPovel Ramel var definitivt unik!
SvaraRaderaSannerligen. Och oförglömlig.
Radera