Det fanns en gång en schlager som "alla" kunde. Texten började "Den som glad är, gläder andra – ingen kan väl något sådant klandra?" och det var Alice Babs som sjöng. Själva budskapet är det ganska lätt att hålla med om eller hur? Men glädje är inget man kan ta för givet. Rätt som det är väntar en motgång av något slag, stor eller i bästa fall liten, det gäller att bita ihop och leta efter nya glädjeämnen i stället! Men Sally Rooney låter i sin roman "Intermezzo" meddela en sanning som kanske är lite tung att ta till sig:
Att låtsas att man är glad jämt tjänar ingenting till.Se där fick ni er till livs Veckans mening som jag hittat under nyligen avverkad läsning. Och den där meningen, den fick mig att hejda mig nån extra liten sekund ... måste förstås fundera på om jag håller med? Kolla in flera exempel på Veckans mening hos Skriv-Robert!
Copyright Klimakteriehäxan
jag tycker att människor som ständigt är glada kan vara väldigt jobbiga. och de förefaller sällan vara äkta. jag gillar bättre buttra människor som spricker upp. Alice Babs glättighet fick mig att rysa
SvaraRaderaKan förstå dig. Och Alice B - jo det blev nog i mesta laget ibland ...
Radera
SvaraRaderaÄndå har jag läst (någonstans för länge sedan), att om man uppför sig som om vore man glad, gå med lätta steg eller till och med skutta fram, så blir man gladare. Tror att det var en vetenskaplig undersökning.
Frågan är om man ens har någon lust att prova metoden, när man är oglad.
Margaretha
Och den som är glad mår per automatik bättre än den som är ledsen ...
Raderaden sura tanten håller med 🇫🇮
SvaraRaderaDen som sur är skrämmer andra - visst kan man väl något sådant klandra? Hörde du att jag sjöng?
Raderamaken tittar nu på Swing it, magistern! med Alice Babs just nu, mest för musiken.
SvaraRaderaHon var tveklöst en talang från start. Hörde ett föredrag om henne, väldigt intressant faktiskt.
RaderaStändigt glada människor är nästan lika jobbiga som ständigt sura.
SvaraRadera(Jag har svarat vad skitjakt innebär)
Jo lagom är ju alltid bäst!
RaderaHe, he ... brorsan var med i scouterna en gång. Det var inte jag. När han var på dåligt humör brukade jag sjunga någon klämmig scoutsång för honom och då blev han ännu surare, vilket var min avsikt. (Men vi hade mycket kul ihop också)
SvaraRaderaRetsticka har vi väl varit emellanåt lite till mans misstänker jag!
RaderaJa du! Det är ju omöjligt att vara glad hela tiden, det måste ju finnas en motpol - oglad då, för att över huvud taget kunna uppleva glädje. Men det är nog lättare att spendera merparten av sitt liv som glad än som oglad. Både för en själv och andra - tycker jag då.
SvaraRaderaHåller med dig helt och fullt! Både glada och oglada människor smittar!
Radera