Veckans mening har det blivit dags för nu, det är ju lördag! Lite svårt att fatta att vi redan i rask takt är på väg mot höst, men man noterar tacksamt varje ny dag som bjuder på värme och sol och sommarfeeling. "Mord under solen" finns det en bokserie som heter, svensk krim av Anders och Anette de la Motte, och det tyckte jag verkade vara lämplig läsning just nu. Noterar att boken i sin pocketversion toppar försäljningslistan för juli månad, ett resultat jag alltså bidragit till – hade inte en aning om att den är så populär! I historien som utspelar sig på Capri (där jag varit och alltså känner igen mig) hittar jag meningen som jag tar till mig utan minsta reservation (att Skriv-Robert är den som vill att vi delar med oss av några minnesvärda rader i det vi nyss läst vet ni ju redan):
För att skriva böcker behöver man tid, men också mod, det har jag läst någonstans.Dramatisk natur på Capri. Som gjort för ond bråd död! När jag var där skrev jag faktiskt på en bok ("Dela lika", för bokslukaråldern och alltså ingen deckare). |
Ja, och en viss fallenhet för att uttrycka sig i skrift, skadar inte heller.
SvaraRaderaMargaretha
Nä det gör ju inte det!!! 😁😂😁
Raderaingen egen erfarenhet men tänker att modigt lämna ifrån sig en text.
SvaraRaderaJo det gäller att bita ihop ... fast man vänjer sig vid det också, det är mtt absoluta intryck. Har ju hanterat många medarbetares manus, även om de inte skrivit just böcker.
RaderaTid och mod krävs absolut om det handlar om skönlitteratur! Men med översättningar och faktaböcker är det framförallt tid som behövs. Mina erfarenheter av att skriva skönlitteratur är mycket begränsade (under pseudonym och inte på svenska) och jag minns stark den där känslan: "Hoppas verkligen att ingen läser!!!" Medan det är tvärtom med fakta och översättningar.
SvaraRaderaMen man kan ju inte skriva något - och sen hoppas att INGEN ska läsa??? Visst vill väl alla som skriver bli lästa?! Jag för min del tycker det är jätteroligt om/att folk vill ta del av sånt jag skrivit, både här på bloggen och i böcker.
RaderaJo, men den där känslan som Strindberg skriver om:
Radera"Där hänger på boklådsfönstret
en tunnklädd liten bok.
Det är ett urtaget hjärta
som dinglar där på sin krok"
Visst vill man – om man gett sig på att skriva skönlitterärt – helst springa och gömma sig? Annat är det som sagt med faktaböcker; då tycker man ju att det här måste alla få ta del av! Och översättningar, så klart, då är det ju någon annan som skrivit något bra, som man vill att alla ska läsa.
Och bloggen förstås! Den vill man ju få läst. Fördelen med bloggandet är dels att det är ett snabbt, opretentiöst och enkelt format, dels att det är interaktivt, så att man får möjligheter att diskutera med dem som läser.
RaderaDu är en duktig författare, du skriver både om allvarsamma saker och i nästa stund med glimten i ögat. Capri har jag inte besökt- men det ser väldigt vackert ut.
SvaraRadera