Exotisk skönhet

Har du någonsin sett en så perfekt mango? Har jag?
Tror knappast det. Men jag älskar den där frukten, så underbart god!

Det finns väldigt många varianter av mango, men de jag är mest "bekant" med har växt på träd i Latinamerika. Minns den där dagen i Costa Rica när jag och min kompis lånade en bil, for till marknaden och köpte mango i massor. Högsäsong! När våra andra vänner åt lunchmat åt vi mango. Fruktsaften rann utför hakan, längs med armarna, bildade en minimal pöl vid armbågarna som vilade på bordet. Himmelskt var det, finns inget bättre ord för upplevelsen!

När mangon är mogen är den alltså väldigt saftig. Fast i Mexico äter man den också grön, väldigt omogen och ganska hård: Mango verde. Frukten skärs i klyftor som doppas i en halvstark kryddblandning, man köper de där bitarna uppsatta på en pinne som vore det en glass och det är förstås en helt annan sak. Men gott! I Brasilien var mangon oftast av mindre storlek, men vad gör det när smaklökarna dansar samba!

Underbart var det också när jag många år senare kunde plocka mango direkt ur träden i Venezuela. Grenarna dignade av frukter, man åt dem även med skalet på.
Här på hemmaplan finns ju numera snart sagt alla exotiska frukter, men det är en konst att veta när man ska slå till och när man bör avstå. Ibland liksom vägrar frukten att bli mogen, övermogen är inte alls gott.

Fast får jag syn på fler som ser ut som den på bilden ovan, då slår jag till, garanterat. Nästan oavsett priset. Exotisk njutning och skönhet måste få kosta!

Mangoträd i Venezuela. 

Copyright Klimakteriehäxan