måndag, september 21, 2020

Sånt var livet

Skulle just släcka lampan när jag fick veta att hon somnat in för gott. Anita Lindblom, kvinnan med Rösten och Utstrålningen som gjorde sådant intryck på oss som var tonåringar på 60-talet, är död.

Visste hon någonsin hur otroligt djupt hennes superschlager "Sånt är livet" berörde oss? Denna bittra text om olycklig kärlek, skriven av Stikkan Andersson till en amerikansk melodi som då hette "You Can Have Her" satt som spikad i våra hjärnor. Den sitter kvar där. Förhoppningsvis har den inte präglat vår syn på kärleken helt ...

Anita var förmodligen en ganska bitter människa på äldre dagar. Det var hon kanske redan när hennes hyllning till FN-soldaterna i "Balladen om den blå baskern" (av Lasse Berghagen) sablades ner som alltför blåögd trots att den också älskades av många. Men hon fick filmroller och sjöng mer.

Vi som "kände" henne, eftersom vi följt henne i pressen genom såväl karriär som det dramatiska äktenskapet med boxaren Bosse Högberg och skilsmässan, flytten till Frankrike och livet med katterna, i relativ anonymitet ... vi såg tyvärr ingen glad pensionär, precis. 

En överraskning fick jag ändå med nyheten om hennes frånfälle: hon hade en son, Jörgen, nu 65 år gammal. Vilket betyder att Anita blev mamma vid 17 års ålder. Men barnet såg vi aldrig till i reportagen om den glamorösa tjejen med den häftiga alten och det breda leendet, klädd i kläder som visade en vältrimmad figur.

Sånt kan livet förvisso vara. På olika plan. Förhoppningsvis hittade hon några glädjeämnen innan livet tog slut. 

Sånt är livet, sånt är livet
Så mycket falskhet bor det här
Den man förlorar vinner en annan
Så håll i vännen som du har kär
Han kom om våren som en vårvind
Min kärlek fick han och allt han tog
Men så kom hösten, och den kärlek
Han svor var evig bara dog
Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

  1. Jag var lika impad av henne, till skillnad från min mamma som helst ville hålla mig borta från såna ”glahytter” som Anita och Lill-Babs ...

    Jag hade inte heller hört ett ljud om sonen, men liksom du uppfattat att hon inte var så käck och glad när karriären planade ut. Men ... vem tänker käckt och glatt på framtiden vid hög ålder?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart man var impad, av hela paketet: utseende, kläder, karriär, röst ... Om framtiden -nä, suck.

      Radera
  2. Anita hörde till, helt rätt och Sånt är livet sjunger jag någon gång ännu. Jag kände till att hon hade en son, läste det i någon tidning när de gjorde ett reportage om henne och Bosse Högberg.
    Hoppeligen så var hon inte så bitter som tidningarna ville få det till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minns inte att jag läste om det, men jag kan ju inte ha läst allt - det har skrivits massoe om henne. Verkade som om hon flyttade över människokärleken till katter.

      Radera
  3. Anita Lindblom minns man. Den mörka rösten. Hoppas ändå att hon hade det gott det sista.
    Jag är ju av en lindblomssläkt som härstammar från Ockelbo och Kilafors. Min ene kusin började fundera om det fanns några släktband med Anita, då de var uppväxta i Gävle. Men tror det ej.
    -------
    Frid över hennes minne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du kanske sjunger lika häftigt, med mogen alt??? Ja, må hon vila i frid!

      Radera
  4. Anita var en superartist som behärskade allt från schlagers, revy och film. Vilken röst! Vilken utstrålning!
    Hennes memoarbok som kom på 1980-talet är ganska sorglig. Hon kom på kollision med många i sin omgivning och ansågs som besvärlig. Men hon blev också ganska hårt åtgången och uthängd i skvallerpressen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja hon hade varit värd en bättre tid som senior, definitivt.

      Radera