Tänker direkt på Joyce Carol Oates och "Blonde", boken om Marilyn Monroes liv. När jag läste den ("slukade" är rätt ord) kände jag att Marilyn hade berättat alltihop för JCO, trots att jag visste att hon tagit sig stora litterära friheter i skildringen av denna olyckliga stjärna.
Så kanske får den inte plats på hyllan för biografier och memoarer, två genrer som åtminstone för mig flyter ihop. Det är förmodligen samma sak med andra skildringar av "riktiga" människor: ska det bli rolig läsning behövs nog lite puts och piff i kanterna. Så där hamnar väl såväl Alex Schulmans böcker om familjen som berättelsen om Edith Piaf, skriven av hennes halvsyster Simone Berteaut. Och var petar vi in "Gustafs grabb", som i mitt tycke kan vara Leif GW Perssons bästa bok?
Men "Ett jävla solsken" om Ester Blenda Nordström som Fatima Bremmer skrev och fick Augustpriset för, den ska ju i alla fall vara äkta rakt igenom. Har du inte läst den så gör det! David Lagercrantz´ redogörelse för sina många och långa samtal med Zlatan Ibrahimovic kanske också platsar där. (Kul att Zlatan är tillbaka i landslaget igen!)
En annan häftig kvinna var Gunilla Pontén, en modeikon med djärva härliga idéer och modeller på kläder som aldrig blir omoderna. Jag läste hennes "Tyg och otyg" med stor behållning.
Sedan har vi förstås Anna Karin Palms "Jag vill sätta världen i rörelse", om Selma Lagerlöf. Jag har läst halva, men blev lite trött för att det kändes som om jag utan att ha bett om det fick mig till livs en lång föreläsning i litteraturhistoria, snarare än historien om ett liv som knappast liknade något annat.
Eftersom jag njutit av Selmas memoarer i hennes egen mästerliga trilogi trodde jag att Palm skulle ge mig mer av samma sort. Men tar jag bara tag i andra delen kanske det ljusnar även för mig – boken har ju tokhyllats!
Copyright Klimakteriehäxan
gillar litterära biografier
SvaraRaderaJa det finns förvisso en hel del.
RaderaNej, jag ska inte upprepa mig;-)
SvaraRaderaHar läst "Gustafs grabb" som jag tyckte var okej, men jag föredrar hans deckare - föga förvånande. Sedan glömde du David Lagercrantz "Zlatan".
Glömde inte alls Zlatan!!! Han står ju där!
RaderaSvar: Sorry!!! Du har helt rätt: jag missade Zlatan. Måste bero på att du inte skrev Zlatan i fetstil - ooops;-)
SvaraRaderaDu vet, när du skriver rätt långa inlägg om böcker och författare som jag inte har hört talas om så "snabbläser" jag. Nåt jag också lärt mig på jobbet. Å den här gången missade jag. Sorry igen, men visst var den biografin bra.
PS. Å i kvällens match mot Georgien som vi torskade var han faktiskt en av de bättre spelarna. Vad säger det om svenska landslaget när en 40-åring är bland de bättre spelarna... DS.
Brukar ju inte fetstila namn, det slutade jag med när jag slutade på Bekantas bekanta på Expressen ... :-D
RaderaHemskt att se fotbollsmatchen. Trots Zlatan. Men visst, jag gillade boken, även om jag tror att den skulle ha vunnit på om David L beskrivit omständigheterna runt deras möten lite grand. Att sen just den boken fått en massa unga killar att läsa är ett stort extra plus.
Inte läst någon av dina. Tack för tips! Svårt att veta vad man vill lägga in i "biografi". Regelrätta sådana kan vara rätt tunga och tråkiga. Finns ju många berättelser med verklighetsbakgrund som har ett historiskt värde, ibland i romanform. Tror det gör att en livshistoria kommer till liv på ett annat sätt.
SvaraRaderaDet är kul med häftiga kvinnor som gått före på ett eller annat vis. Där är "Ett j'vla solsken" ett lysande (hoppsan, pun intendet) ett exempel.
RaderaBlonde har stått i min hylla i flera år. Har inte kommit till den ännu men tror nog att den är jätteintressant.
SvaraRaderaDEn är förvisso en tjockis, det kan ju få vem som helst att tveka. Men jag forsade genom den.
RaderaBlonde var jag inte så superförtjust i, tyckte det var mycket upprepningar.
SvaraRaderaÅ, jag älskade den!!!
Radera