torsdag, oktober 24, 2024

Om kriget på FN-dagen

FN dagen idag. Har du tips om en bra bok som handlar om krig eller fred? Så lyder Veckans helgfråga från Mia i bokhörnan.

Mycket bra inläst som hörbok av Claes Elfsberg.
Jo men det har jag väl! Den första jag kommer att tänka på är "Den längsta dagen" (The Longest Day) av Cornelius Ryan. Bygger på många intervjuer, ett tusental faktiskt, med människor (på krigets båda sidor) som var med på D-day, när landstigningen i Normandie skedde (juni 1944). Lämnar ingen oberörd.

"Moment 22" (Catch 22) är en annan klassiker som jag vid första försöket inte stod ut med, men sedan har jag sett tv-serien som bygger på Joseph Hellers succéroman och då är jag helt med på noterna. Huvudpersonerna i historien är amerikanska stridsflygare under andra världskriget. Misstänker att många använder uttrycket "moment 22" utan att ha en susning om bakgrunden ... men romanen visar tydligt hur svårt det är att ta sig ut ur en byråkratisk återvändsgränd. Bitvis rolig, ja nästan dråplig, ofta sorglig.

Kvinnor och barn drabbas ofta hårt i krig. Annika Thor har skrivit en jättefin trilogi om två judiska systrar som skickas från Wien till Sverige för att räddas undan nazisterna. Läsaren får följa med dem till totalt främmande miljöer, känna deras oro, hemlängtan och frustration. Klassas ofta som ungdomsböcker, men det är också utmärkt vuxenlitteratur där världskriget bitvis ses med barns ögon! "En ö i havet" är titeln på första boken. Den följs av "Näckrosdammen" och "Havets djup". Rekommenderas.

Att det är Förenta Nationernas dag i dag, för 79:e gången, fyller mig dock inte med särskilt mycket glädje. Datumet är valt för att det var den dagen då FN-stadgan antogs och trädde i kraft. Många goda tankar travades på varandra efter ett eländigt världskrig, det fanns hopp om en ljusnande framtid. Idag framstår FN som en jättestor men tandlös tiger, med ofantlig administration och hur många interna problem som helst. Otroligt många miljarder sätts i rullning, fast någon god effekt av det är svår att upptäcka (även om det måste finnas några små fickor). Jag bakar ingen tårta till dagens jubilar.

Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

  1. gillade filmatiseringen, var i Normandie i höstas, stark upplevelse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan förstå det. Har inte varit där. Filmen var stark, men i boken får man så många "vittnesmål", väldigt levande faktiskt.

      Radera
  2. du har valt en klassiker. det har jag också. inte svårt alls att hitta skildringar om krig och fred. Svetlana Aleksijevitj ska vi ju inte glömma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Man kanske kan kalla alla tre för klassiker vid det här laget?

      Radera
  3. Jag har sett Moment 22 som film. Jag har för mig att den var bra.
    FN ja. En generalförsamling där en massa diktaturer har majoritet. Nej, det är tyvärr en institution som inte är så fantastisk som den ofta har framställts i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En period jag minns läste ALLA "Moment 22" men jag stod inte ut - avbröt, och det gjorde jag i princip aldrig på den tiden! Men som sagt, nu när jag sett den som tv-serie är jag med på noterna.

      Radera
  4. Bakar heller ingen tårta till FN. Visste inte ens att det fanns en FN-dag. Håller helt med dig om att FN med sina 193 medlemsstater liknar en soppa som förstörs av för många kockar.
    António Guterres är nästan pinsamt att lyssna på. Sätt på en bandspelare, det räcker. Tänker bland annat på alla hans tal han har hållit i samband med kriget i Mellanöstern...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är sorgligt att ett så stort och, inledningsvis, tjusigt fredsprojekt gått helt i stå.
      Guterres har väl råd att köpa sig en tårta.

      Radera
  5. Tycker att jag känner igen titeln Den längsta dagen, men varken författare eller innehåll. Fick mig att tänka på att jag kunde har föreslagit någon av Aleksijevitj, men henne tänkte jag inte alls på. Thors böcker har jag länge tänkt läsa, men det har inte blivit av än. Moment 22 har jag inte heller läst, men den väntar i hyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ryans bok är väl en tvättäkta klassiker vid det här laget. Unik på så vis att han i sina intervjuer vänder sig till båda sidor och låter bägge komma till tals. Värdefullt om hur kriget drabbar alla.

      Radera
  6. Ja du, mycket suspekt har kommit fram angående FN, nu senast generalsekreteraren som bugar sig djupt för Putin och hjärtligt kramar Lukasjenko under BRICS-toppmötet. Vämjeligt. Böckerna du nämner har jag tyvärr inte läst.

    SvaraRadera