tisdag, oktober 29, 2024

Tappade sugar

Vilka är de, böckerna jag börjat på men inte orkat/velat läsa klart? Det är ämnet för tisdagstrion denna vecka, så har Skriv-Robert bestämt. Ja nog har man tappat sugen ibland, det går inte att förneka. Så här kommer tre av mina "tappade sugar"!

Första gången det hände gick jag i gymnasiet. Aldrig hade jag haft en tanke på att inte läsa ut en bok jag en gång påbörjat. Inte ens sådana jag tyckte bara var halvbra lämnade jag förrän sista sidan var avklarad.

Då skulle vi läsa "Selambs" av Sigfrid Siwertz, antar att det var en skoluppgift. Och där tog det stopp. Aldrig förr hade jag stött på så mycket elakhet! En familj med fem barn där ingen kärlek av något slag fanns att se. Alla var dumma mot varandra. Jag stod helt enkelt inte ut, la ifrån mig den tjocka romanen och har sen den dagen aldrig brytt mig om att ta reda på varför den en gång försågs med kvalitets- och klassikerstämpel. Kanske vore det intressant? Ja, kanske. 

Nyligen hittade jag ett ex av Albert Engströms memoarer: "Mitt liv och leverne", publicerad 1928. Halva läste jag och fick en dos av skryt, skrönor, Roslags-anekdoter, dåtida kvinnosyn och en och annan liten lustighet. Tills jag kände att jag nog borde ta någon annan av alla mina olästa böcker som förmodligen ger mig lite mer för mödan än svensk exotism från tidigt 1900-tal.

Men en bok har jag
som jag verkligen vet att jag vill läsa ut, även om det nog är flera år sedan jag började. Trots det långa uppehållet minns jag mycket väl vad som hänt, och jag är faktiskt riktigt intresserad av att veta hur det går. Varför jag inte tagit reda på det kan jag inte begripa, så det kan heller inte förklaras för någon annan ... Boken är en tegelsten av Tom Wolfe: "En riktig man" (A Man in Full). Hans tidigare "Fåfängans fyrverkeri" (The Bonfire of the Vanities) var lysande.

När jag kollar här i bloggen visar det sig att det nog är minst fem år sedan jag började läsa den feta pocketboken ... för då skrev jag så här om romanen och om dess författare, som just hade dött. En viktig profil i USA:s bokvärld.

Copyright Klimakteriehäxan

22 kommentarer:

  1. En riktig man av Tom Wolfe - not my cup of tea

    Du fick mig att låna och läsa den!! 🙃

    SvaraRadera
  2. Det verkar ändå som det inte tillhör vanligheten att du lägger ner en bok. För mig händer det flera gånger per år. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag försöker verkligen välja sån läsning som jag vågar tro på, det går faktiskt ofta rätt bra!

      Radera
  3. Tom Wolfe har jag ännu inte läst fast du puffar för honom ibland. Selambs fann inte med i någon klassikerlista när jag gick i skolan. Tack och lov, kanske? Nu för tiden brukar väl inte Sigfrid Siverts vara en författare som framhålls som ett läsmåste?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror aldrig jag läst nåt annat av Sigfrid S och det har gått utmärkt ändå ...

      Radera
  4. jag gillade Selambs. de andra två har jag inte ens försökt läsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många gillade ju Selambs. Men, som sagt, jag stod inte ut med dem!

      Radera
  5. LillaSyster2:44 em

    Att inte läsa ut det man påbörjat..... Nä det händer inte ofta. Jag fick lära mig att läsa en bok i taget och inte börja i en ny förrän den första är slut. Och det följer jag nästan än idag. Men ska erkänna att boken Rötter vi läste på gymnasiet fick jag sådan hemska mardrömmar av att mamma tillslut ringde min svenskalärare och sa att de fick ge mig en annan bok. Det var nog första som jag "gav upp" Nu för några veckor sedan gav jag upp en bok: Kroka ett fall för Viggo Sand - nej den kom jag aldrig överens med sen gav jag även upp Kulla Gulla serien, har tänkt att jag skulle läsa dem som vuxen - men har nu landat i att det finns så mycket annat roligt att läsa då det blir ingen Kulla Gulla för mig.
    Ha en bra eftermiddag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kulla-Gulla får nog vila i frid. Blev rätt irriterad när jag fick Cecilia Hagens "Kulla-Gulla i övergångsåldern" (hette den väl?) i 50-årspresent, ingen bra bok, en usel present! Tror originalet i s f var bättre. Men jag håller med dig: det känns som ett misslyckande när man inte läser ut en bok man påbörjat.

      Radera
  6. Tre böcker som jag inte ens har börjat läsa 🙂

    SvaraRadera
  7. Attans känner inte till dina.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ju så många böcker ...

      Radera
  8. Vill minnas att Selambs gick på tv i min ungdom, men jag såg den inte. Inte har jag läst den heller. Albert Engström har jag några som väntar i hyllan, men nu avskräckte du mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Albert E var ändå intressant på sitt sätt, en tidsbild. Så ge honom en chans!

      Radera
  9. Mamma har en hög med Albert Engströmböcker i hyllan efter gammelmorfar som gillade honom. Har inte provat på någon än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske läge? Man behöver ju alltså inte läsa hela om det inte känns så ...

      Radera
  10. Vi är nog lite olika här. Om mitt minne inte är helt selektivt som hag jag egentligen bara "skippat" två-tre böcker efter cirka 50 sidor. MEN du tar upp böckerna igen senare. Det gör inte jag. Har jag inte grejat de första sidorna så lär jag inte gilla resten av boken heller. Tur att det är såpass få böcker som jag inte slutläst, det skulle bli dyrt annars;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enstaka avbrutna tar jag upp igen, men har jag lagt av tror jag nog att lagd bok ligger, s a s.

      Radera
  11. Anonym2:51 fm

    böcker där alla är dumma mot alla är jobbiga - jag brukar också stänga dem Maria bokologen

    SvaraRadera