Ett år som bloggare - och bloggberoende?

Ett år har gått sedan blev jag bloggare. Märkesdagen passerade i veckan.
Min förundran när jag upptäckte hur enkelt det var att skaffa sig ett alldeles eget ställe på nätet var obeskrivbar.

Jag, som är en högst ordinär dataanvändare utan alla insikter i hur man gör egentligen – jag fick med några musklick plötsligt en egen blogg, ett publiceringsverktyg som både var gratis och fullt av möjligheter..
Och när jag hade satt dit namnet och valt templat och det liksom var klappat och klart kände jag mig hög. Uppfylld.
Här kunde jag skriva nästan vad som helst.
Det blev för mycket just då. Överväldigande.

Min första post bestod av ”Välkommen till Klimakteriehäxan”. Tre ord i en rubrik, sedan var jag faktiskt tvungen att ta paus och försöka smälta denna stora händelse i mitt liv. Så småningom blev det en ”riktig” välkommen-text – och sedan har det rullat på, som av sig självt.

Vissa dagar har jag förstås tänkt att nej, detta är att kasta bort sin tid, jag lägger av, måste göra något vettigt i stället.
Men så har det gått en stund, ofta inte särskilt lång, och så har något poppat upp i min skalle som plötsligt blivit en textstump till.

I dag finns en bit över 200 poster att läsa på Klimakteriehäxan – det är så många att jag faktiskt inte själv kommer i håg dem alla. Och tänk att det finns faktiskt de som läst samtliga!

Nu händer det att jag frågar mig om jag rent av gått och blivit beroende. Blogoholic. Det finns listor över symptomen. Jag hittade en engelsk sådan på en surfningstur för en tid sedan, och nu när jag faktiskt lärt mig ”infoga hyperlänk” borde jag göra det – men se, då kan jag absolut inte påminna mig var jag fann den där listan.
Fast ett antal punkter kopierade jag och sparade, några har jag lagt till. Några stämmer på mig, tack och lov inte alla…

Se här listan över 15 symptom på bloggberoende:
Du ringer till jobbet och sjukanmäler dig för att du vill vara hemma och blogga.
Du ägnar minst fyra timmar om dagen åt att blogga själv och att läsa och kommentera andra bloggar.
Du kollar ideligen om du fått nya kommentarer.
Du kommenterar på din egen blogg som ”anonymous”.
Du bloggar på jobbet också, när du tror att ingen ser.
Du uppmanar vänner och bekanta att läsa din blogg i stället för att ta direkt kontakt.
Du lägger ut tio poster om dygnet på din blogg.
Du vaknar mitt i natten och funderar ut en ny text till bloggen.
Du har alltid en anteckningsbok tillgänglig för att skriva upp nya bloggidéer.
Du kommenterar andras bloggar bara i förhoppningen om att de ska kolla din.
Du betvivlar starkt att det där räkneverket du installerat fungerar som det ska.
Du pratar om bloggning med alla människor, oavsett om de delar ditt intresse eller ej.
Du betraktar folk som säger ”blogg? Vad är det?” som idioter.
Du är uppriktigt avundsjuk på bloggare som får mycket fler läsarkommentarer än du.
Du gör en lista på symptom som karakteriserar en blogoholic.

Tja. Handen på hjärtat.
Lite beroendeframkallande är det.
Eller hur?

Copyright Klimakteriehäxan