Klämdagar

De är som allra flest just så här års, de där klämdagarna. Som ställer till det i planeringen, stökar om i almanackan, lägger röd färg i kalendern.

Ta nu den här senaste veckan till exempel.
Mellan söndag och torsdag ligger en måndag, en tisdag och en – för många – halv onsdag. Väldigt retligt med de där klämdagarna innan vi får ledigt igen.
På fredag (i morgon) struntar de flesta som kan välja i att jobba. Men raskt kommer en räcka på hela FEM klämdagar innan det är pingst och ledigt igen.

Hade inte annandag pingst nyss avskaffats, så hade vi kunnat ta det lugnt ännu en dag. Men nu dyker en inklämd, vanlig svart måndag upp innan vi med smattrande fanor och klingande spel firar nationaldag, sedan i fjol röd i almanackan. För att raskt drabbas av onsdag, torsdag och fredag – ack så typiska klämdagar.
Därefter följer inte mindre än två nästan hela klämveckor, även om sista fredagen går bort som midsommarafton. Det känns hårt.

Men när midsommarstången väl är på plats, sillen slut och sista jordgubbsdoften bortslickad från fingertopparna, då tar vi semester.
För att komma tillbaka till en låååång radda, inte klämdagar, inte klämveckor. Klämmånader.
Inget extra ledigt förrän Allhelgonadagen.
Snacka om att hamna i kläm…

Och varför måste jag tvinga på er denna bistra sanning? För att slå ihjäl glädjen över några extra arbetsfria timmar?
Naturligtvis inte.
Meningen är att ni nu ska njuta alldeles extra mycket.
Det var det som var tanken.

Copyright Klimakteriehäxan